id
int64 0
799
| prompt
stringclasses 43
values | sentence_1_left_context
stringlengths 0
758
| sentence_1_target
stringlengths 21
346
| sentence_1_right_context
stringlengths 13
786
| sentence_2_left_context
stringlengths 0
758
| sentence_2_target
stringlengths 21
346
| sentence_2_right_context
stringlengths 23
656
| annotation
int64 0
5
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
200
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Bostadsbidragen medför att relativpriset på boendet sänks för mottagarna.
|
Detta kan medföra att hushållen skaffar sig en större bostad än de annars hade gjort.
|
Bostadsbidraget antas således leda till ökad konsumtion av bostäder i förhållande till annan konsumtion. Det är möjligt att bostadsbidragsmottagares priskänslighet är lägre än för hushåll i genomsnitt, detta kan medföra att bostadsbidraget bidrar till högre hyror eller priser i bostadsområden, där en hög andel av de boende är bidragstagare.
|
Sedan bostadskostnaden har räknats fram skall bostadskostnaden enligt RFV: s föreskrifter minskas om · en bostad hyrs möblerad, · en bostad hyrs i andra hand och den avtalade hyran är uppenbart för hög, · ett eller flera rum i bostaden disponeras av barn över 18 år som inte får studiehjälp eller förlängt barnbidrag, · ett eller flera rum i bostaden hyrs ut eller rum i bostaden disponeras av någon annan än sökandes barn, · garage eller annan bilplats hyrs ut, · näringsverksamhet bedrivs i bostaden. Bostadsbidragen räknas inte alltid på hela bostadsytan.
|
Största bidragsgrundande yta för barnfamiljer beror på antalet barn.
|
Samma övre ytgränser gäller för familjer med hemmavarande barn och familjer med umgängesbarn. För familjer med umgängesbarn finns dock en minsta ytgräns som innebär att bostadsbidrag inte lämnas för en bostad som inte omfattar minst två rum och kök eller kokvrå.
| 2
|
201
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Förändringar avseende indirekta skatter, t.ex. arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Förändringar i exempelvis transfereringssystemen som ger effekter på det kommunala skatteunderlaget eller de kommunala utgifterna.
|
Kommunsektorn får förändrade kostnader till följd av demografiska eller tekniska förändringar.
|
Kommunsektorn får förändrade kostnader som är orsakade av den allmänna pris- och löneutvecklingen. Förändringar görs som åsamkar kommuner och landsting ökade kostnader på samma sätt som andra arbetsgivare, t.ex. ändrade karensregler i sjukförsäkringen.
|
Försörjningsbördan för den yrkesarbetande delen av befolkningen blir därmed tyngre. Grunden för landets totala arbetskraftsutbud ligger i befolkningens storlek och struktur, men arbetskraftsdeltagandet bland dem som är i arbetsför ålder har också stor betydelse.
|
Sett över tiden påverkas befolkningsutvecklingen till stor del av migrationen.
|
Migration påverkar i hög grad arbetskraftsutbudet eftersom merparten av dem som flyttar över landets gränser är i den mest yrkesaktiva åldern. Befolkningsökning genom invandring innebär en större potential för ökat arbetskraftsutbud i Sverige i jämförelse med om befolkningsökningen enbart sker genom ökat födelsetal.
| 1
|
202
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Det mellankommunala utjämningssystemet (HSL 19 §) ändras så att länsvisa mellankommunala utjämningssystem endast får införas under en period av högst fem år. Ovan har vi gått igenom den ekonomiska regleringen mellan landstinget och kommunerna vid en skatteväxling av hemsjukvården.
|
Det medför att länets kommuner erhåller ett ungefärligen lika stort belopp per invånare.
|
Av olika anledningar skiftar behovet av hemsjukvården mellan länets kommuner. Det kan till exempel bero på olika befolkningssammansättning eller bebyggelsestruktur.
|
Bostadsbidragen medför att relativpriset på boendet sänks för mottagarna.
|
Detta kan medföra att hushållen skaffar sig en större bostad än de annars hade gjort.
|
Bostadsbidraget antas således leda till ökad konsumtion av bostäder i förhållande till annan konsumtion. Det är möjligt att bostadsbidragsmottagares priskänslighet är lägre än för hushåll i genomsnitt, detta kan medföra att bostadsbidraget bidrar till högre hyror eller priser i bostadsområden, där en hög andel av de boende är bidragstagare.
| 0
|
203
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
År 2000 bedömde Statistiska centralbyrån att Sveriges befolkning år 2025 skulle uppgå till ungefär 9,4 miljoner invånare, en siffra som passerades 2010. Enligt de senaste prognoserna kommer vi 2025 att vara ungefär 11,1 miljoner invånare.
|
När befolkningen ökar till följd av födelseöverskott ökar behovet av bostäder med ett par decenniers fördröjning, och de nya invånarna har ofta en given hemort.
|
Nya invånare som invandrar behöver däremot bostäder omedelbart och det är inte på samma sätt självklart i vilken kommun man kommer att bo. Såväl bedömningar av bostadsbehovet som planläggning av mark för att möjliggöra nya bostäder är i dag kommunala angelägenheter.
|
Förändringar avseende indirekta skatter, t.ex. arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Förändringar i exempelvis transfereringssystemen som ger effekter på det kommunala skatteunderlaget eller de kommunala utgifterna.
|
Kommunsektorn får förändrade kostnader till följd av demografiska eller tekniska förändringar.
|
Kommunsektorn får förändrade kostnader som är orsakade av den allmänna pris- och löneutvecklingen. Förändringar görs som åsamkar kommuner och landsting ökade kostnader på samma sätt som andra arbetsgivare, t.ex. ändrade karensregler i sjukförsäkringen.
| 3
|
204
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Under många år har invånarantalet i glesbygdskommunerna minskat samtidigt som befolkningen ökat i storstadsområdena. Att storstädernas invånarantal ökar beror till största delen på ett invandringsöverskott och ett födelseöverskott.
|
En mindre del beror på inflyttning från andra län.
|
Befolkningen i storstäderna och dess kranskommuner har en yngre befolkning än glesbygdskommunerna vilket gör att födelsetalen är högre i städerna. Det är också de yngre som flyttar över länsgränserna och som fortsätter att flytta in till storstäderna.
|
Denna typ av ” pseudo-trängselavgift ” är inte ovanlig i tätortssammanhang. Idén kan vara användbar i praktiken så fort man har ett vägnät med ” kvaststruktur ”.
|
I ” kvastvägnätet ” i figuren ovan antar vi att många mindre vägar leder fram till en större väg.
|
På de mindre vägarna finns trängselproblem, men de är så många att det i praktiken är ogörligt att avgiftsbelägga dem alla (och att bara avgiftsbelägga somliga är sällan en bra idé). På den stora vägen råder ingen trängsel – men genom att ta ut en avgift där kan man minska trängseln på alla småvägarna.
| 0
|
205
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Denna förändring, som har vuxit fram parallellt med en förändrad syn på statens roll och uppgifter när det gäller transportinfrastrukturen, påverkar såväl organisationen av statens verksamhet inom området som utformningen av den samlade planeringsprocessen. En första viktig förändring har som grund att trafikslagen är starkt relaterade till varandra.
|
Detta har medfört krav på en trafikslagsövergripande planering.
|
Det gäller därför att planeringen kan belysa hur sambandet mellan infrastruktur och trafikering i ett trafikslag påverkar motsvarande förhållanden i andra trafikslag. En andra viktig förändring är att transportefterfrågans beroende av andra delar av transportpolitiken som skatter, avgifter och olika regleringar successivt blivit en viktig faktor som också bör beaktas i planeringen.
|
Betydande miljöpåverkan kan till viss del antas uppkomma i de olika scenarierna till följd av förändringar i omvärlden som dock inte skiljer sig åt mellan scenarierna. Det gäller exempelvis sådana förändringar som kan relateras till befolkningens storlek och sammansättning, näringslivets struktur, ekonomisk tillväxt, livsstil, värderingsmönster m.m. Dessa förhållanden har antagits vara lika i alla scenarier.
|
En ökad folkmängd med 6 personer och motsvarande ökning av antalet arbetsplatser kommer självklart att påverka miljöförhållandena i regionen.
|
Andra aspekter som kan komma att påverkas betydligt till följd av det sätt på vilket transportsystemet utvecklas kommenteras översiktligt nedan.
| 2
|
206
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Om vi ser till kommunernas egna bedömningar över hur många bostäder som skulle behöva tillkomma de närmaste fem åren, skulle den samlade bostadsbristen i Sverige uppgå till cirka 265 000 bostäder. Då riket i allmänhet och storstadsregionerna i synnerhet har haft hög befolkningstillväxt under senare år, har behovet av bostäder ökat.
|
Problemet förstärks av att befolkningstillväxt och urbanisering i högre grad beror på inflyttningsöverskott än födelseöverskott.
|
Såväl födelsesom inflyttningsöverskott har varit högre än normalt sedan 2005 och befolkningstrycket har inte varit högre än vad det är nu sedan slutet på 1960-talet. Befolkningstillväxten har inte följts av ett ökat byggande och byggandet har legat kvar på relativt låga nivåer sedan mitten av 1990-talet.
|
Det är en utomordentligt stor utmaning att kunna minska utsläpp och andra miljöstörningar från trafiken i enlighet med de nationella miljömålen, samtidigt som man behöver kunna möta ökad transportefterfrågan från ytterligare ca nya invånare och verksamheter med motsvarande fler arbetsplatser under de kommande trettio åren samt att inkomsterna bedöms öka realt med närmare två procent per år. Utvecklingsstrategin utgår från slutsatsen att trots stora investeringar och ekonomiska incitament för att främja kollektivtrafikresande kan luftkvalitén på trettio års sikt väntas bli sämre jämfört med i dag om nu känd teknik tillämpas.
|
Det beror på den väntade tillväxten av befolkning och framför allt ekonomi.
|
Därför behövs insatser för att driva på utvecklingen mot ren teknologi. Särskilda insatser behövs för att effektivisera användningen av transportsystemet och för att påskynda ett tekniskt och marknadsmässigt genomslag för andra energikällor än fossila bränslen i trafiken.
| 2
|
207
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Denna förändring, som har vuxit fram parallellt med en förändrad syn på statens roll och uppgifter när det gäller transportinfrastrukturen, påverkar såväl organisationen av statens verksamhet inom området som utformningen av den samlade planeringsprocessen. En första viktig förändring har som grund att trafikslagen är starkt relaterade till varandra.
|
Detta har medfört krav på en trafikslagsövergripande planering.
|
Det gäller därför att planeringen kan belysa hur sambandet mellan infrastruktur och trafikering i ett trafikslag påverkar motsvarande förhållanden i andra trafikslag. En andra viktig förändring är att transportefterfrågans beroende av andra delar av transportpolitiken som skatter, avgifter och olika regleringar successivt blivit en viktig faktor som också bör beaktas i planeringen.
|
Under många år har invånarantalet i glesbygdskommunerna minskat samtidigt som befolkningen ökat i storstadsområdena. Att storstädernas invånarantal ökar beror till största delen på ett invandringsöverskott och ett födelseöverskott.
|
En mindre del beror på inflyttning från andra län.
|
Befolkningen i storstäderna och dess kranskommuner har en yngre befolkning än glesbygdskommunerna vilket gör att födelsetalen är högre i städerna. Det är också de yngre som flyttar över länsgränserna och som fortsätter att flytta in till storstäderna.
| 0
|
208
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Planeringen av större bostadsområden i dag utgår vanligen ifrån att även kommersiell och offentlig service ska finnas att tillgå i bostadsområden i syfte att bland annat minimera mobilitetsbehovet och effektivisera nödvändiga transporter inom, till och från området. Arbetsplatser i nya exploateringsområden eftersträvas av samma skäl.
|
Därtill kommer att många städer och tätorter överväger förtätningar, vilket bedöms föranleda behov av analyser av hur transporter inom, till och från området ifråga påverkas.
|
Analysen breddas därför till att omfatta sammanhängande stadsdelar med såväl kommersiell som offentlig service och i förekommande fall även arbetsplatser. Resonemanget i analysen av behovet av transportplaner bör således även vara tillämpbart på områden med omfattande stadsförtätning och för verksamhetsområden.
|
Betydande miljöpåverkan kan till viss del antas uppkomma i de olika scenarierna till följd av förändringar i omvärlden som dock inte skiljer sig åt mellan scenarierna. Det gäller exempelvis sådana förändringar som kan relateras till befolkningens storlek och sammansättning, näringslivets struktur, ekonomisk tillväxt, livsstil, värderingsmönster m.m. Dessa förhållanden har antagits vara lika i alla scenarier.
|
En ökad folkmängd med 6 personer och motsvarande ökning av antalet arbetsplatser kommer självklart att påverka miljöförhållandena i regionen.
|
Andra aspekter som kan komma att påverkas betydligt till följd av det sätt på vilket transportsystemet utvecklas kommenteras översiktligt nedan.
| 2
|
209
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Det finns drygt 60 akutsjukhus eller sjukhus med akutmottagning i Sverige. Se till exempel Socialstyrelsens publikationer över besöksfrekvens och väntetider vid akutsjukhusen.
|
Antalet beror på hur sjukhuset definieras.
|
I vissa regioner har en och samma sjukhusorganisation verksamhet vid flera orter. Ett exempel är Skånes universitetssjukhus som har verksamhet i både Lund och Malmö.
|
Den ansvariga myndigheten behöver ha utrymme att justera sin organisation på eget initiativ. Finansiering av introduktionen ska, enligt min mening, ske genom specialdestinerade medel i regleringsbrev till respektive myndighet.
|
Medlens storlek kommer bland annat att påverkas av antalet asylsökande och flyktingar.
|
Migrationsverket har under asyltiden möjlighet att förbereda asylsökande för sin framtida tillvaro i Sverige. Det kan göras via den verksamhet som redan finns inom sysselsättning och studier och bör inriktas på etablering och självförsörjning.
| 0
|
210
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Merk inv plac 98 Av ovanstående diagram framgår att de förändringar som blir resultatet då merkostnaderna beräknas endast utifrån ny befolkning är begränsade.
|
En uppdatering av befolkningsdelen leder således till relativt små förändringar i kompensation.
|
Skillnaden mellan nuvarande utfall och då en ny fiktiv utplacering av vårdcentraler görs blir för ett antal landsting däremot relativt stora.
|
Den samlade ambitionen i länet har under lång tid varit att integrera särskilda persontransporter i den linjelagda kollektivtrafiken genom att i möjligaste mån anpassa fordon och trafikupplägg för personer med olika funktionsnedsättningar. I Kalmar län har bussresandet utvecklats positivt med en 50 procentig ökning i resandet under perioden 2008–2015.
|
Ökningen kan härledas till införandet av stråktrafik på de sträckor där många människor reser.
|
Stråktrafiken, både med buss och tåg, innebär att trafiken körs i taktfast tidtabell med samma avgångs- och ankomstminut oavsett klockslag och med relativt hög turtäthet, minst var 10: e minut i stadstrafik och var 30: e minut i expresstrafik.
| 1
|
211
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Starkt klimatberoende ekosystem arter bör identifieras bl.a. genom att klassificera olika naturtyper i olika klimatzoner och söka skilja ut klimatfaktorns betydelse för ekosystemets artens fortlevnad från andra faktorer som påverkar ekosystemet arten, t.ex. markanvändningen. En kartläggning bör därför genomföras där ekosystemen lämpligen delas in i följande kategorier, se även bilaga B 30:
|
• påverkas starkt oavsett markanvändning,
|
• påverkas relativt lite av klimatförändringar jämfört med markanvändning, • klimatpåverkan förstärks av förväntade förändringar i markanvändning,
|
Denna typ av ” pseudo-trängselavgift ” är inte ovanlig i tätortssammanhang. Idén kan vara användbar i praktiken så fort man har ett vägnät med ” kvaststruktur ”.
|
I ” kvastvägnätet ” i figuren ovan antar vi att många mindre vägar leder fram till en större väg.
|
På de mindre vägarna finns trängselproblem, men de är så många att det i praktiken är ogörligt att avgiftsbelägga dem alla (och att bara avgiftsbelägga somliga är sällan en bra idé). På den stora vägen råder ingen trängsel – men genom att ta ut en avgift där kan man minska trängseln på alla småvägarna.
| 0
|
212
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Det finns drygt 60 akutsjukhus eller sjukhus med akutmottagning i Sverige. Se till exempel Socialstyrelsens publikationer över besöksfrekvens och väntetider vid akutsjukhusen.
|
Antalet beror på hur sjukhuset definieras.
|
I vissa regioner har en och samma sjukhusorganisation verksamhet vid flera orter. Ett exempel är Skånes universitetssjukhus som har verksamhet i både Lund och Malmö.
|
Statistiska centralbyrån presenterade i slutet av år 2001 uppgifter som visade att så gott som samtliga glesbygdskommuner i landet uppvisade en minskande befolkning under år 2001. Befolkningsförändringarna är dels en konsekvens av att hela den nationella befolkningstillväxten avmattats under senare delen av 1990-talet som en följd av minskade födelsetal och minskad invandring, dels en effekt av att ungdomar i stor utsträckning flyttar till större städer.
|
Födelsetalen i kombination med flyttrörelser som pågått under flera decennier påverkar således dagens regionala befolkningsstruktur.
|
Befolkningen i många av gles- och landsbygdsregionerna minskar sålunda stadigt, men förändringen ser olika ut i olika åldrar. Enligt Glesbygdsverket finns dock positiva tendenser.
| 0
|
213
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Å andra sidan bör det nämnas att livscykelhypotesen, som inte är oomstridd, implicerar att ett ökat antal personer som är 65 år och äldre leder till ett lägre sparande. Enligt livscykelhypotesen skulle sparandet och kapitalförsörjningen i Sverige öka de kommande tio åren för att därefter minska i och med att den stora fyrtiotalistgenerationen går i pension.
|
Sverige påverkas även av befolkningsförändringarna i omvärlden.
|
Det är troligt att befolkningen i Sverige i framtiden kommer att vara relativt sett yngre än befolkningen i OECD-länderna. Det ska understrykas att befolkningsförändringarnas påverkan på den framtida ekonomin är mycket oklar.
|
Sedan bostadskostnaden har räknats fram skall bostadskostnaden enligt RFV: s föreskrifter minskas om · en bostad hyrs möblerad, · en bostad hyrs i andra hand och den avtalade hyran är uppenbart för hög, · ett eller flera rum i bostaden disponeras av barn över 18 år som inte får studiehjälp eller förlängt barnbidrag, · ett eller flera rum i bostaden hyrs ut eller rum i bostaden disponeras av någon annan än sökandes barn, · garage eller annan bilplats hyrs ut, · näringsverksamhet bedrivs i bostaden. Bostadsbidragen räknas inte alltid på hela bostadsytan.
|
Största bidragsgrundande yta för barnfamiljer beror på antalet barn.
|
Samma övre ytgränser gäller för familjer med hemmavarande barn och familjer med umgängesbarn. För familjer med umgängesbarn finns dock en minsta ytgräns som innebär att bostadsbidrag inte lämnas för en bostad som inte omfattar minst två rum och kök eller kokvrå.
| 4
|
214
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Försörjningsbördan för den yrkesarbetande delen av befolkningen blir därmed tyngre. Grunden för landets totala arbetskraftsutbud ligger i befolkningens storlek och struktur, men arbetskraftsdeltagandet bland dem som är i arbetsför ålder har också stor betydelse.
|
Sett över tiden påverkas befolkningsutvecklingen till stor del av migrationen.
|
Migration påverkar i hög grad arbetskraftsutbudet eftersom merparten av dem som flyttar över landets gränser är i den mest yrkesaktiva åldern. Befolkningsökning genom invandring innebär en större potential för ökat arbetskraftsutbud i Sverige i jämförelse med om befolkningsökningen enbart sker genom ökat födelsetal.
|
• Särskilda insatser behövs för att minska hälsovådliga störningar från trafiken och för att höja säkerheten i regionens transportsystem. Åtgärder behövs för att utveckla tystare fordon med mindre hälsovådliga emissioner i kombination med andra insatser för att öka säkerheten och minska störningarna från trafiken.
|
• Trafiksystem som främjar en utspridning av bebyggelse och medför långa resavstånd riskerar att leda till en jämförelsevis hög konsumtion av mark och energi per person.
|
• Även scenarier som förutsätter stora investeringar och ekonomiska incitament för att främja kollektivtrafikresande kan väntas innebära sämre luftkvalitet på trettio års sikt jämfört med idag om nu känd teknik tillämpas. Det beror på den antagna tillväxten av befolkning och ekonomi.
| 0
|
215
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Denna typ av ” pseudo-trängselavgift ” är inte ovanlig i tätortssammanhang. Idén kan vara användbar i praktiken så fort man har ett vägnät med ” kvaststruktur ”.
|
I ” kvastvägnätet ” i figuren ovan antar vi att många mindre vägar leder fram till en större väg.
|
På de mindre vägarna finns trängselproblem, men de är så många att det i praktiken är ogörligt att avgiftsbelägga dem alla (och att bara avgiftsbelägga somliga är sällan en bra idé). På den stora vägen råder ingen trängsel – men genom att ta ut en avgift där kan man minska trängseln på alla småvägarna.
|
Deras roll och ansvar regleras i myndigheternas regleringsbrev. Statskontoret föreslår i sin utvärdering att även Migrationsverket och Statens skolverk bör få status som strategiska myndigheter.
|
Migrationsverket föreslås på grund av det ökade antalet asylsökande hbtq-personer.
|
Statens skolverk föreslås då en öppen och inkluderande skola är en central förutsättning för hbtq-ungdomars välmående. Utredningen instämmer med Statskontorets bedömning och förslag, men vill lägga till ytterligare tre myndigheter som strategiska myndigheter i den kommande handlingsplanen:
| 2
|
216
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Denna typ av ” pseudo-trängselavgift ” är inte ovanlig i tätortssammanhang. Idén kan vara användbar i praktiken så fort man har ett vägnät med ” kvaststruktur ”.
|
I ” kvastvägnätet ” i figuren ovan antar vi att många mindre vägar leder fram till en större väg.
|
På de mindre vägarna finns trängselproblem, men de är så många att det i praktiken är ogörligt att avgiftsbelägga dem alla (och att bara avgiftsbelägga somliga är sällan en bra idé). På den stora vägen råder ingen trängsel – men genom att ta ut en avgift där kan man minska trängseln på alla småvägarna.
|
Betydande miljöpåverkan kan till viss del antas uppkomma i de olika scenarierna till följd av förändringar i omvärlden som dock inte skiljer sig åt mellan scenarierna. Det gäller exempelvis sådana förändringar som kan relateras till befolkningens storlek och sammansättning, näringslivets struktur, ekonomisk tillväxt, livsstil, värderingsmönster m.m. Dessa förhållanden har antagits vara lika i alla scenarier.
|
En ökad folkmängd med 6 personer och motsvarande ökning av antalet arbetsplatser kommer självklart att påverka miljöförhållandena i regionen.
|
Andra aspekter som kan komma att påverkas betydligt till följd av det sätt på vilket transportsystemet utvecklas kommenteras översiktligt nedan.
| 2
|
217
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Betydande miljöpåverkan kan till viss del antas uppkomma i de olika scenarierna till följd av förändringar i omvärlden som dock inte skiljer sig åt mellan scenarierna. Det gäller exempelvis sådana förändringar som kan relateras till befolkningens storlek och sammansättning, näringslivets struktur, ekonomisk tillväxt, livsstil, värderingsmönster m.m. Dessa förhållanden har antagits vara lika i alla scenarier.
|
En ökad folkmängd med 6 personer och motsvarande ökning av antalet arbetsplatser kommer självklart att påverka miljöförhållandena i regionen.
|
Andra aspekter som kan komma att påverkas betydligt till följd av det sätt på vilket transportsystemet utvecklas kommenteras översiktligt nedan.
|
År 2000 bedömde Statistiska centralbyrån att Sveriges befolkning år 2025 skulle uppgå till ungefär 9,4 miljoner invånare, en siffra som passerades 2010. Enligt de senaste prognoserna kommer vi 2025 att vara ungefär 11,1 miljoner invånare.
|
När befolkningen ökar till följd av födelseöverskott ökar behovet av bostäder med ett par decenniers fördröjning, och de nya invånarna har ofta en given hemort.
|
Nya invånare som invandrar behöver däremot bostäder omedelbart och det är inte på samma sätt självklart i vilken kommun man kommer att bo. Såväl bedömningar av bostadsbehovet som planläggning av mark för att möjliggöra nya bostäder är i dag kommunala angelägenheter.
| 4
|
218
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
Det är en utomordentligt stor utmaning att kunna minska utsläpp och andra miljöstörningar från trafiken i enlighet med de nationella miljömålen, samtidigt som man behöver kunna möta ökad transportefterfrågan från ytterligare ca nya invånare och verksamheter med motsvarande fler arbetsplatser under de kommande trettio åren samt att inkomsterna bedöms öka realt med närmare två procent per år. Utvecklingsstrategin utgår från slutsatsen att trots stora investeringar och ekonomiska incitament för att främja kollektivtrafikresande kan luftkvalitén på trettio års sikt väntas bli sämre jämfört med i dag om nu känd teknik tillämpas.
|
Det beror på den väntade tillväxten av befolkning och framför allt ekonomi.
|
Därför behövs insatser för att driva på utvecklingen mot ren teknologi. Särskilda insatser behövs för att effektivisera användningen av transportsystemet och för att påskynda ett tekniskt och marknadsmässigt genomslag för andra energikällor än fossila bränslen i trafiken.
|
Den samlade ambitionen i länet har under lång tid varit att integrera särskilda persontransporter i den linjelagda kollektivtrafiken genom att i möjligaste mån anpassa fordon och trafikupplägg för personer med olika funktionsnedsättningar. I Kalmar län har bussresandet utvecklats positivt med en 50 procentig ökning i resandet under perioden 2008–2015.
|
Ökningen kan härledas till införandet av stråktrafik på de sträckor där många människor reser.
|
Stråktrafiken, både med buss och tåg, innebär att trafiken körs i taktfast tidtabell med samma avgångs- och ankomstminut oavsett klockslag och med relativt hög turtäthet, minst var 10: e minut i stadstrafik och var 30: e minut i expresstrafik.
| 1
|
219
|
Orsak: “befolkningsmängd”
|
För att beräkna merkostnaden används en schablon på 52 kronor milen. I ersättningen ingår kostnader för fordon och lön för två besök om dagen alla dagar på året.
|
Totalt är merkostnaden för hemtjänst till följd av gles bebyggelsestruktur beräknad till drygt 158 miljoner kronor.
|
Det antas även uppstå en merkostnad för särskilt boende för glesbygdskommuner. Behovet av särskilt boende antas uppstå tidigare, dvs. vid ett lägre omsorgsbehov, i glesbygdskommuner än i andra kommuner, där mer omfattande omsorgsbehov kan tillgodoses av hemtjänsten.
|
Statistiska centralbyrån presenterade i slutet av år 2001 uppgifter som visade att så gott som samtliga glesbygdskommuner i landet uppvisade en minskande befolkning under år 2001. Befolkningsförändringarna är dels en konsekvens av att hela den nationella befolkningstillväxten avmattats under senare delen av 1990-talet som en följd av minskade födelsetal och minskad invandring, dels en effekt av att ungdomar i stor utsträckning flyttar till större städer.
|
Födelsetalen i kombination med flyttrörelser som pågått under flera decennier påverkar således dagens regionala befolkningsstruktur.
|
Befolkningen i många av gles- och landsbygdsregionerna minskar sålunda stadigt, men förändringen ser olika ut i olika åldrar. Enligt Glesbygdsverket finns dock positiva tendenser.
| 0
|
220
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Antalet barn och unga samt åldrarna strax före 65 år som får assistansersättning för första gången har också ökat. Barn och unga har ökat stadigt under hela perioden 1996–2010 medan de i åldrarna 60–64 år ökade från 2001–2007 för att därefter minska.
|
En del av denna ökning beror på befolkningsutvecklingen, vilket redovisats tidigare i detta kapitel.
|
Utvecklingen av antalet personer som nybeviljas varierar mellan länen. I fem län har antalet personer som nybeviljats ersättning ökat sedan 2003 medan de i övriga län har minskat.
|
Den skyddande effekt som alkoholen uppvisar uppnås redan vid mycket låg (snarare än måttlig) konsumtionsnivå, som mest ett knappt standardglas alkohol om dagen för män i 70-årsåldern och mindre än ett halvt glas om dagen för kvinnor i samma ålder. (Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram alkohol, vilket återfinns i ca 15 cl bordsvin, ca 33 cl starköl [5 volymprocent], ca 8 cl dessertvin, eller knappt 4 cl sprit.)
|
All konsumtion över dessa nivåer leder till ökad risk.
|
Lägre nivåer gäller för yngre personer. För människor under 40-årsåldern ses överhuvudtaget ingen positiv påverkan på hälsan av alkohol.
| 1
|
221
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Volymen skattefinansierade tjänster kan inte öka på samma sätt som vid arbetskraftsledd tillväxt. Ju snabbare produktivitetstillväxt i näringslivet, desto svårare kan paradoxalt nog det offentliga finansieringsproblemet bli.
|
En snabb tillväxt av konsumtionsmöjligheterna i övrigt kommer att leda till en ökad efterfrågan även på de tjänster som idag till övervägande delen skattefinansieras.
|
Om inte konsumtionsmöjligheterna kan öka i samma takt i den skattefinansierade delen kan ett missnöje skapas som i förlängningen kan minska viljan att betala skatt.
|
Nytt är dock att annonserna också tränger sig in i områden och aktiviteter som tidigare i högre grad varit fria från kommersiell inramning, så som socialt umgänge på sociala nätverksplattformar, eller genom virala distribueringsmönster där människor uppmanas att dela och sprida kommersiella budskap till sina nätverkskontakter. Bolin (2011) menar att vi i dag t.o.m ser hur vår konsumtion kommodifieras genom att de varor och tjänster vi konsumerar på nätet inte bara utgör handelsvaror som vi betalar för med pengar, utan också säljs vidare som information till annonsörer som genom digital ” spårning ” (” tracking ”) vill kunna adressera oss som konsumenter (Bolin, 2011:55–59, 122, se också Bolins respektive Appelgren och Leckners kapitel i denna bok).
|
Allt detta medför en ökad ekonomisering av våra sociala relationer och därmed en ökad kommodifiering av människors livsvärld.
|
I dag är detta ett relativt okontroversiellt faktum inom forskningen. Andreas Wittel (2013:315) konstaterar till exempel att: ”
| 1
|
222
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Trafiksäkerhetssituationen under 1980-talet innebar en stor ökning av antalet bilar liksom av persontransportarbetet. Under perioden 1982–1990 var antalet omkomna i vägtrafikolyckor mellan 800 och 900 personer årligen och cirka 9 000 personer skadades svårt.
|
Både den ekonomiska utvecklingen och befolkningsutvecklingen påverkade utfallet.
|
TSV: s uppgifter vid utgången av 1992 var enligt förordningen (1988:282) med instruktion för Trafiksäkerhetsverket i huvudsak följande. TSV var central förvaltningsmyndighet för frågor om säkerheten i vägtrafiken och skulle särskilt verka för samordningen av trafiksäkerhetsarbetet.
|
Volymen skattefinansierade tjänster kan inte öka på samma sätt som vid arbetskraftsledd tillväxt. Ju snabbare produktivitetstillväxt i näringslivet, desto svårare kan paradoxalt nog det offentliga finansieringsproblemet bli.
|
En snabb tillväxt av konsumtionsmöjligheterna i övrigt kommer att leda till en ökad efterfrågan även på de tjänster som idag till övervägande delen skattefinansieras.
|
Om inte konsumtionsmöjligheterna kan öka i samma takt i den skattefinansierade delen kan ett missnöje skapas som i förlängningen kan minska viljan att betala skatt.
| 4
|
223
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Mineralutvinning blir mer betydelsefull. Svensk export gynnas av höjda priser på mineraler och biomassa.
|
När prylar blir dyrare kan detta leda till ett ökat tjänstesamhälle.
|
Det är rimligt att anta att kan leda till att vi i minskande grad tillämpar privat ägande till förmån för delägande och samutnyttjande. Trivector Traffic
|
Volymen skattefinansierade tjänster kan inte öka på samma sätt som vid arbetskraftsledd tillväxt. Ju snabbare produktivitetstillväxt i näringslivet, desto svårare kan paradoxalt nog det offentliga finansieringsproblemet bli.
|
En snabb tillväxt av konsumtionsmöjligheterna i övrigt kommer att leda till en ökad efterfrågan även på de tjänster som idag till övervägande delen skattefinansieras.
|
Om inte konsumtionsmöjligheterna kan öka i samma takt i den skattefinansierade delen kan ett missnöje skapas som i förlängningen kan minska viljan att betala skatt.
| 2
|
224
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Till detta kan läggas risken för utestängning på arbetsmarknaden eftersom betalningsanmärkningar kan försvåra möjligheterna att få anställning. Om de långsiktiga tendenser som vi har antytt tidigare faktiskt präglar konsumtionsutvecklingen och det allmänna konsumtionsmönstrets förändring – t.ex. att en allt större del av konsumtionen består av kapitalvaror och att benägenheten att låna för köp av sådana varor ökar över tid – kan det innebära en förstärkning av den här typen av utestängningsfenomen.
|
Ett ökat och mer diversifierat utbud av nya köpsätt kan resultera i ett tilltagande kommersiellt tryck på att inteckna de framtida inkomsterna.
|
Ett växande inslag av krediter i hushållsekonomin ökar sårbarheten för oförutsedda händelser som att inkomsterna sinar eller andra utgifter ökar. Särskilt stora risker torde föreligga för hushåll med mer knappa resurser eller som har en inkomst- och försörjningssituation som Micheli (1996) kallar för ” den kritiska normaliteten ”.
|
De flesta länsstyrelser uppmärksammar den demografiska utvecklingen och visar på ett behov av bostäder riktade till äldre. På grund av hård konkurrens på hyresrättsmarknaden beskriver flera länsstyrelser att fastighetsägare ställer särskilda krav på de bostadssökande.
|
Urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen.
|
Sveriges befolkningsutveckling är en stor utmaning för kommuner som inte är en storstad eller universitetsstad. I många län är det framför allt kommunen med länets största stad som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan de omgivande kommunerna har en minskande befolkning.
| 2
|
225
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Ökade krav ställs på kommunerna vad gäller information, prövning, tillståndsgivning, tillsyn och uppföljning. Det innebär ökade kostnader.
|
Va-huvudmännen, kollektiven och därmed hushållen påverkas av kostnadsökningar.
|
De nyttor som brukar åberopas gäller främst minskad osäkerhet kring slammets hälso- och miljöeffekter. Det blir särskilt tydligt om spridning av slam helt fasas ut enligt förslagsalternativ (1).
|
Index med 1980 som basår Källa Statskontoret.
|
Den demografiska utvecklingen påverkar alltså volymen kommunala tjänster.
|
Därutöver påverkar politiska beslut samma volym av tjänster. Olika reformer eller samhällstrender förändrar över tid omfattningen av den verksamhet som har respektive åldersgrupp som målgrupp.
| 2
|
226
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Av tabellen framgår att andelen hushåll med bil ökar med ” glesheten ”. Det framgår också att den genomsnittliga ekonomiska standarden och det genomsnittliga återstående konsumtionsutrymmet sjunker med ökande ” gleshet ”.
|
Dessa förhållanden medför sammantaget att den procentuella sänkningen av det återstående konsumtionsutrymmet ökar med ” glesheten ”.
|
Reformen leder till, i normalfallet, små sänkningar av det återstående konsumtionsutrymmet för hushåll med bil.
|
Efterfrågan på transporter är i dag – och kommer förmodligen även under överblickbar framtid att vara – koncentrerad till länkar mellan storstadsområdena och i anslutning till stora industrier. Samtidigt kan oförväntade förändringar ske som påverkar varuströmmarna.
|
Stora investeringar utanför storstadsområdena som kräver mycket varutransporter är en sådan, en annan är huruvida klimatfrågans nya tyngd i den allmänna debatten kommer att innebära förändringar av konsumtionsmönster som t.ex. leder till att konsumenterna efterfrågar fler lokala varor.
|
Till Västsverige räknas i detta sammanhang Västra Götaland, Värmland och Halland.
| 5
|
227
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
En inledande reflektion är att vad begreppet socioekonomiska förhållanden omfattar är starkt sammanhangsberoende. Det kan handla om klass, grad eller typ av sysselsättning, utbildningsnivå, inkomst, civilstånd, ohälsa eller utländsk bakgrund för att ta några vanligt förekommande exempel.
|
Vi menar här sådana skillnader i människors levnadsförhållanden som kan påverka verksamhetskostnaderna.
|
I tabell 6.1 redovisas en översikt över i vilken utsträckning respektive delmodell i kostnadsutjämningen innehåller socioekonomisk kompensation. Med tanke på den konsensus som finns om socioekonomins betydelse i skolväsendet kan avsaknaden av kompensation i dessa delmodeller tyckas förvånande.
|
Prognosen för antalet barn i förskoleålder, dvs. 1–5 år är givetvis helt beroende av att antalet nyfödda skattats rätt.
|
Antalet barn i denna åldersklass påverkar direkt behovet av samhällsservice för dem.
|
Exempel på sådan service är verksamheten vid barnavårdscentraler, som tillhandahålls av landstingen samt barnomsorg och förskola, som är ett kommunalt ansvar. Källa:
| 2
|
228
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Att tydliggöra och effektivisera vägen till välfärdsyrken, t.ex. genom snabbspår, är viktigt för att ta tillvara kompetens i gruppen nyanlända. Samtidigt är det som redan nämnts ett stort problem med bristande språkkunskaper hos undersköterskor och vårdbiträden.
|
Historiskt sett har välfärdstjänsterna växt med en halv till en procent mer än vad befolkningsförändringarna krävt, detta på grund av ökad ambitionsnivå.
|
En fortsatt sådan utveckling innebär att antalet medarbetare i välfärden behöver öka med ytterligare 70 000. En effektivisering om 0,5 procent per år skulle i stället minska behovet av anställda med ungefär lika mycket, enligt SKR.
|
Hur stor efterfrågeökningen blir beror på hur individernas val. Även här används antagandet att en ökning med 1 procent leder till ett ökat antal resor på 110 000 resor vilket ger en ökad kostnad på 31 miljoner kronor.
|
Hur stor efterfrågeökningen blir beror helt på individernas beteende.
|
I det nya förslaget ges huvudmannen rätt att återkalla tillstånd för färdtjänst på grund av utebliven betalning.
| 2
|
229
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Den offentliga konsumtionen bestäms helt utanför modellen. Hushållens konsumtion i modellen bestäms av förändringar i relativpriser på konsumtionsvarorna och av hushållens inkomster samt eventuella förändringar i dess preferenser.
|
Konsumtionen påverkar branschstrukturen vilket fångas i modellen.
|
Arbetsutbudet är givet liksom sysselsättningen i den offentliga sektorn, vilket ger ett begränsat antal arbetade timmar till förfogande för näringslivet. Fördelningen av sysselsättningen mellan branscherna bestämmer produktionsvolymen i branschen, givet den antagna produktivitetstillväxten.
|
• Sysselsättningen, mätt i antal arbetsplatser och arbetstillfällen, påverkas positivt av ökad tillgänglighet till arbetskraft och minskad restid till storstädernas utbud. • Befolkningen, mätt i arbetskraftens storlek, påverkas positivt av ökad tillgänglighet till arbetsplatser, förkortad restid till regionala centrum samt förkortad restid till storstädernas funktioner och utbud.
|
"• Inkomstnivån påverkas positivt av ökad tillgänglighet;
|
individer kan byta tidsvinster mot ökad pendlingssträcka till bättre betalda jobb, bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare kan ge produktivitetshöjande effekter. Bild 10.1 visar hur höghastighetsbanorna beräknas påverka tillgängligheten till arbetsplatser i respektive kommun.
| 0
|
230
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Vi väljer därför att redovisa kostnader för hushåll och företag såväl med som utan positivt tidsvärde. Hushåll
|
Nedan redovisas hushållens förväntade kostnader till följd av ökad källsortering.
|
Som synes är värdet på tiden helt avgörande för storleken på hushållens totala anpassningskostnader. Skillnaden i anpassningskostnader mellan att inkludera ett positivt tidsvärde och att inte göra det motsvara 258 kronor per år, vilket kan jämföras med de totala uppskattade kostnaderna om 278 kronor per år.
|
Att tydliggöra och effektivisera vägen till välfärdsyrken, t.ex. genom snabbspår, är viktigt för att ta tillvara kompetens i gruppen nyanlända. Samtidigt är det som redan nämnts ett stort problem med bristande språkkunskaper hos undersköterskor och vårdbiträden.
|
Historiskt sett har välfärdstjänsterna växt med en halv till en procent mer än vad befolkningsförändringarna krävt, detta på grund av ökad ambitionsnivå.
|
En fortsatt sådan utveckling innebär att antalet medarbetare i välfärden behöver öka med ytterligare 70 000. En effektivisering om 0,5 procent per år skulle i stället minska behovet av anställda med ungefär lika mycket, enligt SKR.
| 0
|
231
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Att tydliggöra och effektivisera vägen till välfärdsyrken, t.ex. genom snabbspår, är viktigt för att ta tillvara kompetens i gruppen nyanlända. Samtidigt är det som redan nämnts ett stort problem med bristande språkkunskaper hos undersköterskor och vårdbiträden.
|
Historiskt sett har välfärdstjänsterna växt med en halv till en procent mer än vad befolkningsförändringarna krävt, detta på grund av ökad ambitionsnivå.
|
En fortsatt sådan utveckling innebär att antalet medarbetare i välfärden behöver öka med ytterligare 70 000. En effektivisering om 0,5 procent per år skulle i stället minska behovet av anställda med ungefär lika mycket, enligt SKR.
|
Det betyder att endast 62 procent av konsumtionsutgifterna gick till att betala arbets- och kapitalinsatser i den svenska ekonomin. 38 procent av utgifterna gick till skatter, netto och import vilka kan sägas utgöra ett s.k. läckage i konsumtionsutgifterna.
|
När konsumtionens sammansättning av olika varor förändras, kan läckagets storlek i de totala konsumtionsutgifterna påverkas.
|
Detta beror på att konsumtionsutgifter för respektive vara innehåller olika läckage. Om t.ex. konsumtionsutgifterna ökar på utgiftsposter med relativt höga läckage och minskar på utgiftsposter med relativt små läckage, så kommer det sammanlagda läckaget från alla konsumtionsutgifter att bli högre.
| 2
|
232
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
I rapporten drogs slutsatserna att organiserandet av de särskilda persontransporterna till största delen fungerar bra, men att det finns flera anledningar att se över systemet och dess styrning. Dagens system med ett splittrat regelverk och diversifierat huvudmannaskap för dessa resor skapar administrativa kostnader och försvårar för resenärer, som under en och samma resa kan vara täckta av flera ersättningssystem och regelverk.
|
Rapporten visade även på en framtida utmaning för mindre kommuner i tillhandahållandet av särskilda persontransporter på grund av demografisk utveckling och urbanisering.
|
Färdtjänst och riksfärdtjänst Det nuvarande regelverket för färdtjänst infördes 1998 i och med den nya färdtjänstlagen (1997:736).
|
De flesta länsstyrelser uppmärksammar den demografiska utvecklingen och visar på ett behov av bostäder riktade till äldre. På grund av hård konkurrens på hyresrättsmarknaden beskriver flera länsstyrelser att fastighetsägare ställer särskilda krav på de bostadssökande.
|
Urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen.
|
Sveriges befolkningsutveckling är en stor utmaning för kommuner som inte är en storstad eller universitetsstad. I många län är det framför allt kommunen med länets största stad som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan de omgivande kommunerna har en minskande befolkning.
| 3
|
233
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Det är ungefär samma takt som under perioden 1980–2005. • I basscenariot antas att den offentliga konsumtionen styrs av den demografiska utvecklingen.
|
Detta medför att den växer långsammare än hushållens konsumtion.
|
Då den offentliga konsumtionen i stor utsträckning utgörs av personalintensiva tjänster där möjligheterna till produktivitetstillväxt normalt är små, kommer de offentliga konsumtionsutgifterna i löpande priser ändå att utvecklas i ungefär samma takt som BNP. • Det reala löneutrymmet antas på längre sikt växa ungefär i linje med produktiviteten.
|
Vid sidan av hans långvariga utanförskap på arbetsmarknaden har han över åren utvecklat en följdproblematik. Han lider av psykisk ohälsa (depression) och brottas med somatiska problem.
|
Det leder till kraftigt förhöjd vårdkonsumtion av olika slag.
|
Han blir föremål för en mängd olika insatser från de olika aktörerna på arbetsmarknaden, men insatserna leder aldrig till önskat resultat. Diagramet nedan visar att de totala kostnaderna under en trettioårsperiod uppgår till ca 11,5 Mkr.
| 5
|
234
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Den rationella lösningen på fripassagerarproblematiken vad gäller institutioner som rättssystem, penningsystem, och militärt försvar är bildandet av stater. Staten är den överlägset viktigaste skaparen av formella institutioner på de flesta håll i världen.
|
Genom skattemedel tvingas alla medborgare att bidra till den kollektiva nyttigheten som dessutom kan frambringas i en större mängd.
|
Många institutioner är och förblir emellertid icke-statliga och bortom statlig påverkan. Därmed återkommer problematiken som beskrevs ovan.
|
Slutligen adderas det framräknade behovet för 1–5 åringar (inklusive vistelsetider) med det framräknade behovet för 6–12 åringar (exklusive vistelsetider). Exempel Kommun X
|
På motsvarande sätt som beskrivs ovan beräknas ett behov eller en efterfrågan för varje kommun vilket resulterar i ett behovsindex.
|
För att resultaten i delmodellen inte ska påverkas av kommunernas självvalda servicenivå skattas efter beräkningen av det faktiska behovsindex ett nytt behovsindex. Det nya behovsindex tas fram genom en multipel regressionsanalys där sambandet mellan det faktiska behovsindex och ett antal strukturvariabler beräknas.
| 0
|
235
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
De flesta länsstyrelser uppmärksammar den demografiska utvecklingen och visar på ett behov av bostäder riktade till äldre. På grund av hård konkurrens på hyresrättsmarknaden beskriver flera länsstyrelser att fastighetsägare ställer särskilda krav på de bostadssökande.
|
Urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen.
|
Sveriges befolkningsutveckling är en stor utmaning för kommuner som inte är en storstad eller universitetsstad. I många län är det framför allt kommunen med länets största stad som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan de omgivande kommunerna har en minskande befolkning.
|
• Sysselsättningen, mätt i antal arbetsplatser och arbetstillfällen, påverkas positivt av ökad tillgänglighet till arbetskraft och minskad restid till storstädernas utbud. • Befolkningen, mätt i arbetskraftens storlek, påverkas positivt av ökad tillgänglighet till arbetsplatser, förkortad restid till regionala centrum samt förkortad restid till storstädernas funktioner och utbud.
|
"• Inkomstnivån påverkas positivt av ökad tillgänglighet;
|
individer kan byta tidsvinster mot ökad pendlingssträcka till bättre betalda jobb, bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare kan ge produktivitetshöjande effekter. Bild 10.1 visar hur höghastighetsbanorna beräknas påverka tillgängligheten till arbetsplatser i respektive kommun.
| 1
|
236
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Den utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn. Tänkbara åtgärder ska analyseras i följande fyra steg:
|
Steg 1 – Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt.
|
Steg 2 – Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon. Steg 3 – Begränsade ombyggnadsåtgärder.
|
Även skillnader i upphandlingsförfarandet kunde enligt Statskontoret ha stor betydelse för de skilda kostnaderna. Statskontorets undersökning visade att kommunerna generellt gav priset en större vikt i sina upphandlingar medan Arbetsförmedlingen ställde tydligare krav på kvalitet och innehåll, ofta med utgångspunkt i branschens specifika kompetenskrav.
|
Detta medförde att kommunernas upphandlingar ledde till en större prispress.
|
Sedan 2012 har Arbetsförmedlingen förändrat sitt upphandlingsförfarande och utredningen erfar att även Arbetsförmedlingen numera använder sig av så kallade lägstaprisupphandlingar. Detta innebär att prisskillnaden mellan arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning kan ha minskat.
| 0
|
237
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
• Sysselsättningen, mätt i antal arbetsplatser och arbetstillfällen, påverkas positivt av ökad tillgänglighet till arbetskraft och minskad restid till storstädernas utbud. • Befolkningen, mätt i arbetskraftens storlek, påverkas positivt av ökad tillgänglighet till arbetsplatser, förkortad restid till regionala centrum samt förkortad restid till storstädernas funktioner och utbud.
|
"• Inkomstnivån påverkas positivt av ökad tillgänglighet;
|
individer kan byta tidsvinster mot ökad pendlingssträcka till bättre betalda jobb, bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare kan ge produktivitetshöjande effekter. Bild 10.1 visar hur höghastighetsbanorna beräknas påverka tillgängligheten till arbetsplatser i respektive kommun.
|
Av tabellen framgår att andelen hushåll med bil ökar med ” glesheten ”. Det framgår också att den genomsnittliga ekonomiska standarden och det genomsnittliga återstående konsumtionsutrymmet sjunker med ökande ” gleshet ”.
|
Dessa förhållanden medför sammantaget att den procentuella sänkningen av det återstående konsumtionsutrymmet ökar med ” glesheten ”.
|
Reformen leder till, i normalfallet, små sänkningar av det återstående konsumtionsutrymmet för hushåll med bil.
| 2
|
238
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
Justeringar för inflationseffekter kan göras, vilket inte är tillåtet i externredovisningen. Internredovisningens uppbyggnad styrs främst av behovet att kunna bygga upp tillförlitliga kostnadskalkyler och budgetsystem.
|
Detta leder vanligen till ett behov av flerdimensionell registrering.
|
Med det menas att när t.ex. en kostnad registreras noteras i redovisningen både vilken produkt, vilken enhet och vilken aktivitet som orsakar kostnaden i fråga. Inom bokföringen används begreppen kostnadsslag (t.ex. lön, material och hyra), kostnadsställe (t.ex. en produktionsenhet) och kostnadsbärare (en produkt eller en kund).
|
I detta avsnitt tas, till skillnad från föregående avsnitt, inte hänsyn till verkningsgraden på tillförselsidan. Användningen av hushållsel har ökat kontinuerligt i Sverige.
|
En ökning av antalet hushåll och bostäder ligger bakom en del av ökningen, men det är framför allt en ökad användning per hushåll som har orsakat utvecklingen.
|
Under perioden 1970 till 1998 har den genomsnittliga användningen av hushållsel i ett småhus ökat med ca 50 %. Inom delsektorn lokaler används el framför allt till drift men en mindre del används för uppvärmning.
| 2
|
239
|
Orsak: “befolkningsmängd”, Verkan: “konsumtion”
|
I detta avsnitt tas, till skillnad från föregående avsnitt, inte hänsyn till verkningsgraden på tillförselsidan. Användningen av hushållsel har ökat kontinuerligt i Sverige.
|
En ökning av antalet hushåll och bostäder ligger bakom en del av ökningen, men det är framför allt en ökad användning per hushåll som har orsakat utvecklingen.
|
Under perioden 1970 till 1998 har den genomsnittliga användningen av hushållsel i ett småhus ökat med ca 50 %. Inom delsektorn lokaler används el framför allt till drift men en mindre del används för uppvärmning.
|
Sammansatta varor bildas av importerade varor och inhemskt producerade varor som även exporteras. Näringslivet använder också arbetskraft, realkapital, material och energi som insats i produktionen.
|
Hushållens konsumtion och näringslivets aktivitet medför miljöföroreningar.
|
Det är i första hand olika slags förbränning som medför utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Bilaga 2 till LU 99 Modellbeskrivning och referenskalkyl 49
| 1
|
240
|
Verkan: “luftförorening”
|
Utsläpp av olika typer av luftföroreningar och de effekter på hälsa och miljö som dessa medför anses vara ett de allvarligaste miljöproblemen i de flesta delarna av Europa. De viktigaste luftföroreningarna är svaveldioxid, (SO), kväveoxider (NO x), ammoniak, flyktiga organiska ämnen (volatile organic compounds, VOC), ozon samt partiklar (inklusive tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föreningar).
|
I större tätorter och industriområden förorsakar luftföroreningarna, allvarliga miljö- och hälsoproblem.
|
På det regionala planet förorsakar luftföroreningarna, främst svaveldioxid, kväveoxider och ozon, vegetationsskador inklusive skador på ekonomiskt viktiga grödor. Vidare orsakar dessa utsläpp skador på skog, försurning av mark och vatten samt till övergödning av mark, vatten och kusthav.
|
Näringslivet använder arbetskraft, realkapital, material och energi som insats i produktionen. Näringslivets aktivitet och hushållens konsumtion medför miljöföroreningar.
|
Det är i första hand olika slags förbränning som medför utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider.
|
Det totala utbudet av arbetskraft bestäms vid sidan av modellen medan kapital kan köpas fritt till en given ränta. Alla produktionsfaktorer är fritt rörliga mellan de olika sektorerna.
| 2
|
241
|
Verkan: “luftförorening”
|
Men vid utvinning av råvaror, tillverkning, energiproduktion, transporter, drift av soptippar och andra aktiviteter uppstår ofta s.k. negativa externa effekter, t.ex. skador på miljön. Om den företagsekonomiska kalkylen inte tar med kostnaderna för dem så underskattas samhällets kostnader för att utnyttja nya råvaror, eller för att kasta sopor på tippen.
|
"Man kan uttrycka det som att det leder till en "" överkonsumtion "" av miljö, som ju är en värdefull resurs för samhället.
|
Det kan innebära att återanvändning och återvinning som är samhällsekonomiskt lönsam framstår som olönsam för företagen och konsumenterna, och därför uteblir. I så fall innebär det en samhällsekonomisk förlust.
|
Många av de teknologier mänskligheten använder för sin produktion av varor och tjänster bygger på förbränning av fossila bränslen.
|
Detta har lett till att stora mängder kol släpps ut i atmosfären.
|
Koldioxid är den viktigaste av de s.k. växthusgaserna. Meteorologiska data pekar på en förhöjning av den globala medeltemperaturen det senaste århundradet.
| 2
|
242
|
Verkan: “luftförorening”
|
Denna effekt uppstår eftersom bidrag lämnas till odling av spannmål. oljeväxter, baljväxter och oljelin, dvs. grödor som läcker mycket kväve och vanligtvis kräver stora mängder bekämpningsmedel.
|
Djurbidraget kan leda till ökad ammoniakavgång och kväveläckage.
|
Båda stöden finansieras helt av EU. Vid översyn av EU: s jordbrukspolitik bör stöden förändras så att bidragen bidrar till att miljöproblemen minskas.
|
Men vid utvinning av råvaror, tillverkning, energiproduktion, transporter, drift av soptippar och andra aktiviteter uppstår ofta s.k. negativa externa effekter, t.ex. skador på miljön. Om den företagsekonomiska kalkylen inte tar med kostnaderna för dem så underskattas samhällets kostnader för att utnyttja nya råvaror, eller för att kasta sopor på tippen.
|
"Man kan uttrycka det som att det leder till en "" överkonsumtion "" av miljö, som ju är en värdefull resurs för samhället.
|
Det kan innebära att återanvändning och återvinning som är samhällsekonomiskt lönsam framstår som olönsam för företagen och konsumenterna, och därför uteblir. I så fall innebär det en samhällsekonomisk förlust.
| 1
|
243
|
Verkan: “luftförorening”
|
12.3 Miljökonsekvenser Avsikten med utredningens förslag är att minska negativ miljöpåverkan från avfall.
|
I ett 100-års perspektiv innebär deponering av avfall regelmässigt större emissioner till luft, vatten och mark av ämnen som påverkar miljön negativt, än vad materialåtervinning och eller energiutvinning från avfall gör.
|
Deponeringen medför också en negativ miljöpåverkan genom att mark tas i anspråk. Lämpliga markområden är ofta en bristvara.
|
Enligt vår samlade bedömning är länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken i dag otillräcklig. En begränsad tillsyn från länsstyrelsernas sida ökar enligt vår mening risken för att gällande regler inte följs och att uppsatta mål inte uppnås.
|
Det kan i sin tur leda till att det uppstår skador på miljön och fara för människors hälsa.
|
En ökad komplexitet inom tillsynsområdet kräver mer resurser och kompetens för att kunna utföra en likvärdig och rättssäker tillsyn. Dimensioneringen bör utgå från antalet tillsynsobjekt och deras komplexitet.
| 1
|
244
|
Verkan: “luftförorening”
|
Luftkvalitet i tätorter Dålig luftkvalitet är i huvudsak ett tätortsproblem.
|
Utsläpp av luftföroreningar på låg nivå (i första hand från trafik och lokal uppvärmning) leder till luftföroreningshalter som ofta överskrider nationella och internationella gränsvärden för luftkvalitet.
|
Utanför tätorterna är koncentrationerna i allmänhet låga med ett viktigt undantag för ozon och i viss utsträckning för partiklar. Europa är starkt urbaniserat.
|
klimatpåverkande gaser · försurande ämnen till luft (som påverkar pH-värdet i mark och vatten) · eutrofierande (övergödande) ämnen till vatten · tungmetaller och långlivade, miljöskadliga kemiska föreningar till luft, mark och vatten 2.1.1 Klimateffekter Växthuseffekten innebär att långvågig, infraröd strålning som lämnar jorden delvis fångas upp i atmosfären av olika gaser och där omvandlas till värme.
|
Detta är ett naturligt fenomen till följd av atmosfärens innehåll av framförallt koldioxid och vattenånga.
|
Under senare tid har emellertid de gaser som bidrar till växthuseffekten ökat kraftigt. De växthusgaser, vars halt i atmosfären ökar till följd av människans aktiviteter är främst: ·
| 1
|
245
|
Verkan: “luftförorening”
|
Den kemiska föroreningen av polarområdena är ett drastiskt uttryck för en okontrollerad kemikaliespridning i naturmiljön, en spridning som kan hota människors hälsa. Det är svårt att bedöma hur långt åtgärdsarbetet har hunnit inte bara inom EU utan också i andra länder.
|
Vi bedömer därför att långväga transporter av luftföroreningar fortfarande kan ge ett nedfall som är oacceptabelt på grund av användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen främst utanför EU-området.
|
Om målet Giftfri miljö ska nås behövs också sanering av områden som har blivit förorenade. Det är tveksamt om alla sådana områden kan bli sanerade på en generations sikt.
|
– tillförsel av kväve till omgivande hav (ton år) För mycket kväve och fosfor leder till övergödning av sjöar och hav vilket påverkar den biologiska mångfalden.
|
Belastningen beror på utsläpp från trafik, jordbruk och avloppsvatten.
|
Utvecklingen av nyckeltalet visar att tillförseln av fosfor till haven minskade i slutet av 1980-talet men att den på senare år har ökat något igen. Tillförseln av kväve ökade under första halvan av 1990-talet.
| 0
|
246
|
Verkan: “luftförorening”
|
Utsläppet av sådana organismer i miljön kan diskuteras från risksynpunkt på samma sätt som utsläpp av andra genförändrade organismer.
|
Industriell verksamhet kan resultera i utsläpp av komplexa blandningar av mer eller mindre svårnedbrytbara ämnen.
|
I viss utsträckning kan sådana utsläpp renas med hjälp av bioteknik. Ett exempel på en framgångsrik process är det biologiska reningsprogrammet för avloppsvatten från AstraZenecas fabriker i Södertälje.
|
Cirka 5 procent av det inkommande råvattnet till Görvälnverket bedöms ha passerat genom dag- och avloppsnät. Till detta kommer utsläpp från intensiv fritidsbåttrafik med spill av bränsle och tömning av latrin (förbjudet men svårt att kontrollera), intensiv yrkessjötrafik med bland annat tankbåtar med bensin och diesel (viss risk för större utsläpp, som kan få mycket allvarliga konsekvenser), utsläpp av närsalter från jordbruksmark och humustillförsel från skogsbruket genom skogsdikning.
|
Befolkningsökningen medför ökande föroreningsbelastning, liksom ökad risk för utsläpp i samband med olyckor på land eller vatten.
|
Utöver detta kommer hoten från pågående klimatförändringar, som successivt försämrar Mälarens vattenkvalitet, men också ökar risken för akuta mikrobiologiska och kemiska föroreningar i samband med extremregn. Ett sådant inträffade t.ex. år 2000 över västra tillrinningsområdet och medförde en tids kraftigt försämrad råvattenkvalitet i sjöns östra del, där Görvälnverket tar sitt råvatten.
| 0
|
247
|
Verkan: “luftförorening”
|
Men vid utvinning av råvaror, tillverkning, energiproduktion, transporter, drift av soptippar och andra aktiviteter uppstår ofta s.k. negativa externa effekter, t.ex. skador på miljön. Om den företagsekonomiska kalkylen inte tar med kostnaderna för dem så underskattas samhällets kostnader för att utnyttja nya råvaror, eller för att kasta sopor på tippen.
|
"Man kan uttrycka det som att det leder till en "" överkonsumtion "" av miljö, som ju är en värdefull resurs för samhället.
|
Det kan innebära att återanvändning och återvinning som är samhällsekonomiskt lönsam framstår som olönsam för företagen och konsumenterna, och därför uteblir. I så fall innebär det en samhällsekonomisk förlust.
|
En utredning som gjordes 2005 visar att F1-stoft kan till viss del återföras till blyprocessen, men denna recirkulation har ej påbörjats. På grund av sitt föroreningsinnehåll kan F1-stoftet dock ej återföras helt.
|
En fullständig återföring skulle medföra ett för högt föroreningstryck, vilket i sin tur skulle medföra oacceptabla halter av föroreningar i färdigprodukter.
|
K1-stoftet innehåller alltför höga föroreningshalter och kan ej recirkuleras. F1- och K1-stoft måste därför huvudsakligen avlänkas och deponeras.
| 0
|
248
|
Verkan: “luftförorening”
|
Ett EU-direktiv som har stor betydelse för kraven på utsläpp av avloppsvatten är direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, det s.k. avloppsdirektivet. Direktivet gäller hopsamling, rening och utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse samt rening och utsläpp av avloppsvatten från vissa industrisektorer.
|
Syftet med direktivet är att skydda miljön från skadlig inverkan till följd av sådana utsläpp av avloppsvatten.
|
I direktivet anges att slam som uppkommer vid rening av avloppsvatten ska återanvändas när det är lämpligt. Direktivet är genomfört i svensk rätt i främst Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6) om rening och kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk i tätbebyggelse och i miljöprövningsförordningen.
|
Ett ändrat ventilationssystem kan även leda till att brandskyddet berörs. Denna ändring blir då i sig bygglovspliktig i och med de föreslagna reglerna om bygglovsplikt vid ändringar som berör brandskyddet.
|
Ventilationen påverkar inte bara luftutbytet utan kan även leda till bullerstörningar.
|
Dessa och andra följdkonsekvenser av en ändring av ventilationen bör naturligtvis bedömas vid prövningen. En olycklig utveckling i kommunerna är att specialkunskap om ventilation saknas i många byggnadsnämnder.
| 0
|
249
|
Verkan: “luftförorening”
|
a) allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom en distributionsanläggning, från tankar, i flaskor eller i behållare, och b) allt vatten som används i ett livsmedelsproducerande företag vid tillverkning, bearbetning, konservering eller saluhållande av varor eller ämnen som är avsedda som livsmedel, ekologisk status: ett uttryck för kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten enligt bestämmelserna i bilaga X förorenande ämnen:
|
varje ämne som kan orsaka förorening förorening:
|
direkt eller indirekt tillförsel genom mänsklig verksamhet av ämnen eller värme till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på akvatiska ekosystem eller på terrestra ekosystem som är direkt beroende av akvatiska ekosystem, som medför skada på materiell egendom eller försämrar eller hindrar möjligheterna att utnyttja de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön god ekologisk potential: när den ekologiska statusen hos en kraftigt modifierad eller konstgjord vattenförekomst åtminstone är god enligt bestämmelserna i bilaga X god ekologisk status:
|
Många av de teknologier mänskligheten använder för sin produktion av varor och tjänster bygger på förbränning av fossila bränslen.
|
Detta har lett till att stora mängder kol släpps ut i atmosfären.
|
Koldioxid är den viktigaste av de s.k. växthusgaserna. Meteorologiska data pekar på en förhöjning av den globala medeltemperaturen det senaste århundradet.
| 2
|
250
|
Verkan: “luftförorening”
|
Detta kan komma att leda till problem genom att det skapar en obalans mellan investeringar i utvecklingsländer och investeringar i industriländer, vilka kan komma att få långtgående konsekvenser. Generellt kan sägas att det alltid finns en risk för att företag i industriländer med bindande åtaganden väljer att flytta hela eller delar av sin verksamhet till utvecklingsländer utan bindande åtgärder.
|
Detta s.k. läckage kan leda till att de totala utsläppen ökar.
|
EU har därför infört villkoret att endast en del av åtagandet skall få tillgodoses genom Mekanismen för en ren utveckling och söker i övrigt ställa långtgående krav på verifiering och kontroll i de förhandlingar som nu pågår. Om ett företag står i begrepp att investera i ett projekt under perioden 2000 till 2008 och väljer mellan ett investera i ett industriland eller ett utvecklingsland kan valet avgöras av att företaget, genom att investera i ett utvecklingsland, även får tillgång till utsläppsminskningar, som det kan spara.
|
Regeringen återkallade emellertid propositionen p.g.a. att en trolig riksdagsmajoritet vänt sig emot de förslag som innebär att kommunerna får möjlighet att göra undantag från lokaliseringsprincipen. Motståndarna till förslaget menade att återvinningsindustrin skulle få sämre konkurrensmöjligheter.
|
Även miljöeffekter genom att förslaget antogs leda till mer förbränning och mindre återvinning lyftes fram i debatten.
|
Riksdagen beslutade den 17 juni 2006 att bifalla miljö- och jordbruksutskottets förslag om att regeringen efter översyn av undantag från lokaliserings- och självkostnadsprinciperna återkommer till riksdagen med förslag för en samlad bedömning av avfallsmarknaden. Förslaget innebar bifall till en motion från (s), där motionären bl.a. framhöll följande:
| 1
|
251
|
Verkan: “luftförorening”
|
Vattnets kvaliteter kan fortsätta att påverkas av verksamheter som inte längre pågår och där det också saknas juridiskt ansvarig. a. Deponerade ämnen.
|
Deponerade ämnen kan fortsätta att påverka vattenstatusen.
|
En åtgärd är att ta bort dessa, men juridiskt ansvarig mot vilken styrmedel kan riktas och som kan betala enligt principen om att förorenaren ska betala saknas. b. Fysisk påverkan.
|
Detta kan komma att leda till problem genom att det skapar en obalans mellan investeringar i utvecklingsländer och investeringar i industriländer, vilka kan komma att få långtgående konsekvenser. Generellt kan sägas att det alltid finns en risk för att företag i industriländer med bindande åtaganden väljer att flytta hela eller delar av sin verksamhet till utvecklingsländer utan bindande åtgärder.
|
Detta s.k. läckage kan leda till att de totala utsläppen ökar.
|
EU har därför infört villkoret att endast en del av åtagandet skall få tillgodoses genom Mekanismen för en ren utveckling och söker i övrigt ställa långtgående krav på verifiering och kontroll i de förhandlingar som nu pågår. Om ett företag står i begrepp att investera i ett projekt under perioden 2000 till 2008 och väljer mellan ett investera i ett industriland eller ett utvecklingsland kan valet avgöras av att företaget, genom att investera i ett utvecklingsland, även får tillgång till utsläppsminskningar, som det kan spara.
| 2
|
252
|
Verkan: “luftförorening”
|
Symtomen hos de som påverkas är irritation från ögon, näsa, svalg och de nedre luftvägarna, hudreaktioner, överkänslighet, trötthet, huvudvärk, illamående och yrsel. Radon
|
Radon förorsakar lungcancer och risken ökar påtagligt i kombination med rökning.
|
Radonhalterna i svenska bostäder beräknas kunna ge upphov till 400–900 fall av lungcancer årligen. Den genomsnittliga stråldosen för Sveriges befolkning till följd av radon i bostäder (2 millisievert per år) innebär en cancerrisk som är avsevärt större än vad som accepteras i andra strålskyddssammanhang.
|
Många av de teknologier mänskligheten använder för sin produktion av varor och tjänster bygger på förbränning av fossila bränslen.
|
Detta har lett till att stora mängder kol släpps ut i atmosfären.
|
Koldioxid är den viktigaste av de s.k. växthusgaserna. Meteorologiska data pekar på en förhöjning av den globala medeltemperaturen det senaste århundradet.
| 2
|
253
|
Verkan: “luftförorening”
|
Utsläppen från bunkring i Sverige av bränslen för internationella transporter har ökat mycket kraftigt under perioden 1990 till 2005. I statistiken ingår enbart beräkningar av utsläppen av koldioxid, metan och lustgas.
|
Flyget påverkar dessutom klimatet genom utsläpp av bl.a. vattenånga på hög höjd.
|
FN: s klimatpanel, IPCC, har bedömt flygets totala påverkan på klimatet till 2 4 gånger den direkta påverkan från utsläppen av koldioxid. Källa:
|
Cirka 5 procent av det inkommande råvattnet till Görvälnverket bedöms ha passerat genom dag- och avloppsnät. Till detta kommer utsläpp från intensiv fritidsbåttrafik med spill av bränsle och tömning av latrin (förbjudet men svårt att kontrollera), intensiv yrkessjötrafik med bland annat tankbåtar med bensin och diesel (viss risk för större utsläpp, som kan få mycket allvarliga konsekvenser), utsläpp av närsalter från jordbruksmark och humustillförsel från skogsbruket genom skogsdikning.
|
Befolkningsökningen medför ökande föroreningsbelastning, liksom ökad risk för utsläpp i samband med olyckor på land eller vatten.
|
Utöver detta kommer hoten från pågående klimatförändringar, som successivt försämrar Mälarens vattenkvalitet, men också ökar risken för akuta mikrobiologiska och kemiska föroreningar i samband med extremregn. Ett sådant inträffade t.ex. år 2000 över västra tillrinningsområdet och medförde en tids kraftigt försämrad råvattenkvalitet i sjöns östra del, där Görvälnverket tar sitt råvatten.
| 0
|
254
|
Verkan: “luftförorening”
|
Detta kan komma att leda till problem genom att det skapar en obalans mellan investeringar i utvecklingsländer och investeringar i industriländer, vilka kan komma att få långtgående konsekvenser. Generellt kan sägas att det alltid finns en risk för att företag i industriländer med bindande åtaganden väljer att flytta hela eller delar av sin verksamhet till utvecklingsländer utan bindande åtgärder.
|
Detta s.k. läckage kan leda till att de totala utsläppen ökar.
|
EU har därför infört villkoret att endast en del av åtagandet skall få tillgodoses genom Mekanismen för en ren utveckling och söker i övrigt ställa långtgående krav på verifiering och kontroll i de förhandlingar som nu pågår. Om ett företag står i begrepp att investera i ett projekt under perioden 2000 till 2008 och väljer mellan ett investera i ett industriland eller ett utvecklingsland kan valet avgöras av att företaget, genom att investera i ett utvecklingsland, även får tillgång till utsläppsminskningar, som det kan spara.
|
· Systemstudier och styrmedel. 2.1.1 Målstyrning ökar behovet av underlag för åtgärder
|
De luftföroreningar som uppstår genom förbränning av drivmedel vid transporter påverkar människors hälsa och kulturminnen på lokal nivå.
|
Regionalt bidrar utsläppen till övergödning och försurning och globalt påverkas klimatet och ozonskiktet. Utsläppen hotar skogliga ekosystem och känslig fjällmiljö, liksom djur och växter i havsmiljön.
| 1
|
255
|
Verkan: “luftförorening”
|
ABVA 85 innehåller i punkten 18 första stycket ett övergripande förbud mot sådana utsläpp, vilket senare i samma punkt kompletterats med närmare angivande av föremål och ämnen. Sådana utsläpp torde vara den största enskilda orsaken till skada eller olägenhet vid driften av den allmänna anläggningen.
|
Även mindre utsläpp kan medföra allvarliga konsekvenser för huvudmannen.
|
Vi anser därför att det redan i lagen uttryckligen bör anges ett motsvarande utsläppsförbud. Lagens allmänt angivna bestämmelser är emellertid inte i alla situationer tillräckliga.
|
Jordbruket ger även upphov till utsläpp av ammoniak som tillsammans med kväveoxidutsläpp bidrar till att övergödning är ett kvarstående miljöproblem i Sverige. För att nå preciseringen om atmosfäriskt nedfall i miljömålet Ingen övergödning måste utsläppen av ammoniak inom jordbrukssektorn minska.
|
Ammoniakutsläpp leder även till försurning och bidrar till hälsoskador genom att ammoniakpartiklar sekundärt bildar partiklar PM.
|
Jordbruket står för 87 procent av de svenska ammoniakutsläppen och gödselhanteringen är den största utsläppskällan. Detta kapitel behandlar i huvudsak åtgärder och styrmedel som kan begränsa utsläppen av metan och lustgas samt upptag och utsläpp av koldioxid från jordbruksmark.
| 0
|
256
|
Verkan: “luftförorening”
|
Den kemiska föroreningen av polarområdena är ett drastiskt uttryck för en okontrollerad kemikaliespridning i naturmiljön, en spridning som kan hota människors hälsa. Det är svårt att bedöma hur långt åtgärdsarbetet har hunnit inte bara inom EU utan också i andra länder.
|
Vi bedömer därför att långväga transporter av luftföroreningar fortfarande kan ge ett nedfall som är oacceptabelt på grund av användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen främst utanför EU-området.
|
Om målet Giftfri miljö ska nås behövs också sanering av områden som har blivit förorenade. Det är tveksamt om alla sådana områden kan bli sanerade på en generations sikt.
|
Ett förtydligande av fastighetsägarens rätt att neka annans terrängkörning är en viktig del för en hållbar terrängkörning.
|
Terrängkörning påverkar generellt sett omgivningen genom slitage och skador på mark och vegetation samt genom buller och avgaser.
|
Utredningen bedömer att terrängkörningen påverkar hälften av de 16 nationella miljömålen och att de ovan redovisade medlen för en hållbar terrängkörning har betydelse för hur miljömålen kan nås. Bedömningen är att följande miljömål påverkas: –
| 2
|
257
|
Verkan: “luftförorening”
|
Utsläppet av sådana organismer i miljön kan diskuteras från risksynpunkt på samma sätt som utsläpp av andra genförändrade organismer.
|
Industriell verksamhet kan resultera i utsläpp av komplexa blandningar av mer eller mindre svårnedbrytbara ämnen.
|
I viss utsträckning kan sådana utsläpp renas med hjälp av bioteknik. Ett exempel på en framgångsrik process är det biologiska reningsprogrammet för avloppsvatten från AstraZenecas fabriker i Södertälje.
|
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Här konstateras det bl.a. att vägtrafik är en stor källa till luftföroreningar, framför allt i tätorter.
|
Bilavgaser innehåller partiklar, kvävedioxid och organiska ämnen, och avgaserna bidrar till att det bildas marknära ozon.
|
Regeringen har fastställt tio preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft som bl.a. avser halterna av vissa ämnen i luften som exempelvis partiklar och kväveoxider. Förbränning av biogas ger upphov till mindre mängder skadliga ämnen än exempelvis både fossil och biobaserad diesel.
| 0
|
258
|
Verkan: “luftförorening”
|
a) allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom en distributionsanläggning, från tankar, i flaskor eller i behållare, och b) allt vatten som används i ett livsmedelsproducerande företag vid tillverkning, bearbetning, konservering eller saluhållande av varor eller ämnen som är avsedda som livsmedel, ekologisk status: ett uttryck för kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten enligt bestämmelserna i bilaga X förorenande ämnen:
|
varje ämne som kan orsaka förorening förorening:
|
direkt eller indirekt tillförsel genom mänsklig verksamhet av ämnen eller värme till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på akvatiska ekosystem eller på terrestra ekosystem som är direkt beroende av akvatiska ekosystem, som medför skada på materiell egendom eller försämrar eller hindrar möjligheterna att utnyttja de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön god ekologisk potential: när den ekologiska statusen hos en kraftigt modifierad eller konstgjord vattenförekomst åtminstone är god enligt bestämmelserna i bilaga X god ekologisk status:
|
Näringslivet använder arbetskraft, realkapital, material och energi som insats i produktionen. Näringslivets aktivitet och hushållens konsumtion medför miljöföroreningar.
|
Det är i första hand olika slags förbränning som medför utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider.
|
Det totala utbudet av arbetskraft bestäms vid sidan av modellen medan kapital kan köpas fritt till en given ränta. Alla produktionsfaktorer är fritt rörliga mellan de olika sektorerna.
| 2
|
259
|
Verkan: “luftförorening”
|
Denna effekt uppstår eftersom bidrag lämnas till odling av spannmål. oljeväxter, baljväxter och oljelin, dvs. grödor som läcker mycket kväve och vanligtvis kräver stora mängder bekämpningsmedel.
|
Djurbidraget kan leda till ökad ammoniakavgång och kväveläckage.
|
Båda stöden finansieras helt av EU. Vid översyn av EU: s jordbrukspolitik bör stöden förändras så att bidragen bidrar till att miljöproblemen minskas.
|
Utsläpp av olika typer av luftföroreningar och de effekter på hälsa och miljö som dessa medför anses vara ett de allvarligaste miljöproblemen i de flesta delarna av Europa. De viktigaste luftföroreningarna är svaveldioxid, (SO), kväveoxider (NO x), ammoniak, flyktiga organiska ämnen (volatile organic compounds, VOC), ozon samt partiklar (inklusive tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föreningar).
|
I större tätorter och industriområden förorsakar luftföroreningarna, allvarliga miljö- och hälsoproblem.
|
På det regionala planet förorsakar luftföroreningarna, främst svaveldioxid, kväveoxider och ozon, vegetationsskador inklusive skador på ekonomiskt viktiga grödor. Vidare orsakar dessa utsläpp skador på skog, försurning av mark och vatten samt till övergödning av mark, vatten och kusthav.
| 1
|
260
|
Orsak: “biltrafik”
|
Transporterna måste göras på en kortare tid eller med ett större antal mindre fordon än vad som skulle vara möjligt utan begräsningar. I ett exempel på ett paketleveransföretag behövdes åtta fordon för att leverera sina leveranser i ett stadsområde där tillgängligheten var begränsad till 4,5 timmars per dag, jämfört med endast tre fordon om det fanns obegränsat tillträde (MDS Transmodal, 2012).
|
En väsentlig faktor som påverkar transporteffektiviteten är stadens bebyggelsetäthet.
|
Vid en hög bebyggelsetäthet råder större konkurrens om en begränsad yta. För godstransporter med vägfordon är en hög bebyggelsetäthet därför associerad med en minskad transporteffektivitet som skapar konflikter mellan gods och boende och kan ge ökade utsläpp av luftföroreningar, buller samt risk för olyckor.
|
• Bilister har ökat sitt tågresande mest – minskat bilresande i vissa grupper. • Boende nära stationerna har ökat sitt resande mest.
|
• Ökad tillgänglighet har medfört ökad pendling.
|
Hur tillgängligheten påverkas av reshastigheten framgår också av figur 7.7. Daglig arbetspendling blir möjlig vid ca 1h restid med tåg.
| 0
|
261
|
Orsak: “biltrafik”
|
Även cykeln är alltså ett fordon. Sammanfattningsvis är alltså lagtexten fordonsneutral till sin utformning och de regler i nya PBL som talar om parkering avser parkering för samtliga fordon.
|
Att bestämmelserna tillkom till följd av svårigheter att hantera biltrafiken och dess krav på parkeringsplatser saknar betydelse för tillämpningsområdet.
|
I dag kan en liknande problematik, om än av andra orsaker, sägas finnas avseende parkeringsytor för cykel. Bestämmelserna är utformade på ett sätt som ligger i linje med PBL: s uppbyggnad och grundtanke nämligen att lagen ska tillgodose flera olika intressen och möjliggöra avvägningar mellan dessa intressen.
|
På taximarknaden var den så kallade brytpunktstaxan fortfarande helt dominerande även efter avregleringen. Detta prissystem gör att kunden inte kan bedöma priset på en resa även om denne vet sträckan.
|
Det beror på att en tidstaxa tillämpas när bilen står still eller kör långsamt.
|
Därmed blir det omöjligt för kunden att jämföra priset på en viss taxiresa både mellan olika taxibolag och mellan taxi och andra transportslag. Om inte marknaden förmår utveckla ett effektivt prissystem kan spelregler behöva införas för att göra det möjligt för konsumenterna att enkelt jämföra olika producenters priser.
| 1
|
262
|
Orsak: “biltrafik”
|
Med kort sikt avses här 3–5 år. Åtgärderna ligger inom ramen för de tre första stegen enligt fyrstegsprincipen, det vill säga 1.
|
åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2.
|
effektivare utnyttjande av befintliga trafikanläggningar och fordon 3. begränsade ombyggnadsåtgärder.
|
En betydande trängsel, med en hastighetsnedsättning på mer än 35 %, förekommer exempelvis på ca 70 km av huvudvägnätet i Stockholms län. På nästan hälften av denna väglängd mer än fördubblas körtiden i högtrafiktid.
|
Dessa fördröjningar påverkar även busstrafiken negativt.
|
De största nedsättningarna av framkomligheten på vägnätet finns på de stora infarts- och genomfartslederna mot Stockholms innerstad, som Essingeleden och Centralbron, E4 och E18 norr om Stockholm samt E4 söder därom. Även på vissa andra riks- och länsvägsavsnitt råder oönskade hastighetsnedsättningar.
| 2
|
263
|
Orsak: “biltrafik”
|
För tunga fordon är situationen en annan. De bidrar i mycket högre grad till det marginella vägslitaget och ger i höga farter upphov till mer buller per fordonskilometer än personbilar.
|
De medför dessutom en högre risk för andra trafikanter än lätta fordon.
|
Det finns ingen beräkning av i vilken grad den nuvarande elskatten skulle kunna internalisera bussarnas, distributionslastbilarnas och de tunga fjärrbilarnas externa kostnader. För fjärrbilarna gäller dock att de skulle komma att trafikera den del av vägnätet där marginalkostnaden för olyckor och vägslitage är lägst.
|
Sådana verksamheter som förutsätter att kunderna besöker platsen för verksamheten med bil kan vara olämpliga att medge i ett renodlat bostadsområde om biltrafiken i sig kan medföra olägenheter för grannarna eller om det inte är möjligt för besökarna att parkera på den tomt där verksamheten är belägen. Även olika miljöaspekter behöver beaktas, t.ex. att verksamheten är lämpligt i förhållande till förutsättningarna att tillgodose behovet av avfallshantering, vatten och avlopp.
|
Vidare behöver den allmänna trevnaden och risken för störningar på grund av ökade transporter beaktas (jfr prop.
|
2013/14:126 s. 183). På motsvarande sätt som för en ny sammanhållen bebyggelse bör en bebyggelse som ska förändras eller bevaras planläggas, om det kan antas att länsstyrelsen vid detaljplaneläggning skulle motsätta sig den sökta åtgärden med hänvisning till att åtgärden är olämplig i förhållande till någon av ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL.
| 1
|
264
|
Orsak: “biltrafik”
|
Till följd av befolkningstillväxten i städerna väljer allt fler att permanent bosätta sig längre ut från stadskärnorna eller i fritidshusområden. Dessa områden har ofta långa avstånd till service och bra kollektivtrafik, vilket ökar bilberoendet.
|
Utflyttningen får konsekvenser på hela vägnätet och påverkar vilken funktion den vägen får.
|
Statliga småvägar blir i praktiken lokalvägar i bostadsområden när tätortsgränserna flyttas utåt. Det innebär samtidigt att kraven utmed vägarna ökar, till exempel i form av nya gång- och cykelvägar, anslutningar, ledningsdragningar, busshållplatser, hastighetssänkningar m.m.
|
Med kort sikt avses här 3–5 år. Åtgärderna ligger inom ramen för de tre första stegen enligt fyrstegsprincipen, det vill säga 1.
|
åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2.
|
effektivare utnyttjande av befintliga trafikanläggningar och fordon 3. begränsade ombyggnadsåtgärder.
| 0
|
265
|
Orsak: “biltrafik”
|
Parkeringsplatser som anordnas av kommunen kan i nuläget nyttjas av såväl bilpoolsbilar som andra bilar. De parkeringsplatser som reserveras för delningsfordon kommer endast att kunna nyttjas av motorfordonspoolerna.
|
Detta innebär en restriktion som, bortsett från positiva miljöaspekter på bilanvändningen, kan medföra en effektivitetsförlust vad gäller nyttjandet av parkeringsytorna sammantaget.
|
Detta beror på att det är tänkbart att de för delningsfordon reserverade parkeringsplatserna inte nyttjas i samma utsträckning som innan de reserverades då alla bilar kunde nyttja dessa parkeringsplatser. Det finns därför en risk för att nyttjandegraden för de sammantagna ytorna för parkering minskar och kommunernas inkomster från parkeringsavgifter likaså.
|
Trängseln kan öka på kringliggande vägnät som inte avgiftsbelagts. På lång sikt bedöms resmönstret att ändras och andra likvärdiga mål kommer att väljas.
|
Om avgift tas ut endast i högtrafik kommer huvudsakligen arbetsresor att påverkas.
|
Vissa kategorier av fordon kan bli aktuella att undanta från avgiftsplikt. Denna trafik skulle sannolikt öka.
| 0
|
266
|
Orsak: “biltrafik”
|
Resultaten visar att reseavdraget sammantaget ger upphov till ett ökat resande. Det totala transportarbetet, mätt som antalet personkilometer, är drygt 14 procent högre med dagens reseavdrag jämfört med en situation utan någon form av skattelättnad för arbetsresor.
|
Reseavdraget påverkar framför allt resandet med bil och antalet resor på längre sträckor.
|
Transportarbetet med bil är cirka 20 procent högre med reseavdrag jämfört med en situation utan, medan transportarbetet med kollektivtrafik bara är knappt 5 procent högre. På sträckor i intervallet 30–80 kilometer är transportarbetet cirka 40 procent högre med reseavdrag och över 80 kilometer cirka 75 procent högre.
|
Med kort sikt avses här 3–5 år. Åtgärderna ligger inom ramen för de tre första stegen enligt fyrstegsprincipen, det vill säga 1.
|
åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2.
|
effektivare utnyttjande av befintliga trafikanläggningar och fordon 3. begränsade ombyggnadsåtgärder.
| 0
|
267
|
Orsak: “biltrafik”
|
Den som färdas med bil kommer självfallet längre än en person som använder allmänna transportmedel kombinerat med att gå. Tiden blir dock densamma eftersom vårt sätt att bygga samhällen utgår från de transportmedel som finns.
|
Det ökade inslaget av transport med bil kan bidra till minskad fysisk aktivitet.
|
Låg fysisk aktivitet medför ökad risk för psykiska problem, se kapitel 6. En amerikansk studie på vuxna visar också att resor med bil till och från arbetet är en av de dagliga aktiviteter som är förknippade med mest negativa känslor (223).
|
Dessa prognoser bygger på resvaneundersökningar gjorda mellan 1994 och 2001 samt mellan 2005 och 2006. Det innebär att i dag observerade och framtida livsstilsförändringar inte beaktas, till exempel att yngre människor i storstadsområdena äger och kör bil i mindre utsträckning än tidigare.
|
Eftersom det är i dessa områden som befolkningstillväxten sker kan sådana livsstilsförändringar påverka det verkliga utfallet i förhållande till prognoserna i form av minskat biltrafikarbete.
|
Trafikverket har pekat på några potentiellt viktiga begränsningar i den samhällsekonomiska kalkylen för höghastighetsjärnvägen: (1) Effekter av kapacitetsförstärkningen på förseningar för person- och godstransporter ingår inte vilket innebär att dessa plusposter saknas i kalkylen.
| 1
|
268
|
Orsak: “biltrafik”
|
En betydande trängsel, med en hastighetsnedsättning på mer än 35 %, förekommer exempelvis på ca 70 km av huvudvägnätet i Stockholms län. På nästan hälften av denna väglängd mer än fördubblas körtiden i högtrafiktid.
|
Dessa fördröjningar påverkar även busstrafiken negativt.
|
De största nedsättningarna av framkomligheten på vägnätet finns på de stora infarts- och genomfartslederna mot Stockholms innerstad, som Essingeleden och Centralbron, E4 och E18 norr om Stockholm samt E4 söder därom. Även på vissa andra riks- och länsvägsavsnitt råder oönskade hastighetsnedsättningar.
|
Med kommitténs beräknade ökning av trafikarbetet på järnväg med 3,7 procent som en långsiktig följd av vägskatten skulle det betyda en ökning av intäkterna från banavgifterna med omkring 0,03 miljarder kronor (= 0,76 × 0,037).
|
Som sagts ovan kan vägskatten förväntas leda till en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.
|
En ökning av godstransporterna inom sjöfarten kan öka intäkterna från farledsavgiften. Kommittén antar att det finns viss kapacitet inom sjöfarten för att ta emot en ökad mängd gods, utan att öka mängden fartyg eller anlöp.
| 1
|
269
|
Orsak: “biltrafik”
|
I denna studie tittar vi huvudsakligen på långväga trafik och vi bedömer att det ålderdomliga utbudet av regional buss och lokal kollektivtrafik har minimal betydelse för resultaten. Biljettpriset på buss och tåg antogs realt oförändrat mellan 1997 och 2010, men för flyget antogs en real ökning av biljettpriset med 0,5 procent per år.
|
Kostnader och andra förutsättningar för biltrafiken påverkar naturligtvis också järnvägsresandet.
|
Personbilarnas genomsnittliga bränsleförbrukning antogs minska p.g.a. genomslaget av ACEA-överenskommelsen. Bensinpriset antogs dock vara realt oförändrat till år 2010.
|
Det förefaller således inte vara några särskilt säljande argument. En del information är lätt att ta till sig och är uppenbar.
|
En trafikled som ligger i omedelbar anslutning till bostaden kommer uppenbarligen att leda till buller.
|
Det kan emellertid vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur höga ljudnivåer som kommer att alstras, hur det kommer att upplevas på sommaren med öppna fönster och motorcyklar i trafiken. Svårare är det att veta hur ventilationen fungerar, vilken luftomsättning det är i bostaden och vilken luftkvalitet det skapar under olika väderleksförhållanden.
| 4
|
270
|
Orsak: “biltrafik”
|
När tekniken utvecklas ytterligare finns förhoppningar om att självkörande och uppkopplade fordon i trafiken kan ge fördelar som ett bättre kapacitetsutnyttjande, minskade utsläpp och färre olyckor. Nyttan av dessa potentiella fördelar bestäms dock av att hur hög dessa fordons andel på marknaden blir.
|
Det finns också en risk för att en hög andel självkörande fordon i fordonsflottan kan leda till ökat bilresande.
|
Detta kan delvis motverkas genom exempelvis användande av C-ITS, men det kan också behövas ekonomiska styrmedel. Uppkoppling och samverkan mellan kommunikationsteknik, infrastruktur och fordon kan ses som en nyckelfaktor för en smartare och mer hållbar användning av transportsystemet och bättre möjligheter att använda cykel och allmänna kommunikationer för hela eller delar av resan.
|
Dessa prognoser bygger på resvaneundersökningar gjorda mellan 1994 och 2001 samt mellan 2005 och 2006. Det innebär att i dag observerade och framtida livsstilsförändringar inte beaktas, till exempel att yngre människor i storstadsområdena äger och kör bil i mindre utsträckning än tidigare.
|
Eftersom det är i dessa områden som befolkningstillväxten sker kan sådana livsstilsförändringar påverka det verkliga utfallet i förhållande till prognoserna i form av minskat biltrafikarbete.
|
Trafikverket har pekat på några potentiellt viktiga begränsningar i den samhällsekonomiska kalkylen för höghastighetsjärnvägen: (1) Effekter av kapacitetsförstärkningen på förseningar för person- och godstransporter ingår inte vilket innebär att dessa plusposter saknas i kalkylen.
| 1
|
271
|
Orsak: “biltrafik”
|
Rapporten har tagits fram av Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Trots insatser för att minska människors exponering för buller utgör buller ett allt större problem enligt rapporten.
|
Detta beror på att transporter och den stadslika bebyggelsen ökar i omfattning.
|
Ljud från grannar, byggarbetsplatser och industrier bidrar till problemet. Den främsta störningen kommer dock från trafikbuller från vägar, järnvägar och flyg.
|
• Bilister har ökat sitt tågresande mest – minskat bilresande i vissa grupper. • Boende nära stationerna har ökat sitt resande mest.
|
• Ökad tillgänglighet har medfört ökad pendling.
|
Hur tillgängligheten påverkas av reshastigheten framgår också av figur 7.7. Daglig arbetspendling blir möjlig vid ca 1h restid med tåg.
| 1
|
272
|
Orsak: “biltrafik”
|
Däremot kommer priset på drivmedel att öka om KomKom: s förslag till höjning av CO genomförs.
|
Detta kommer att innebära att en introduktion av alternativa drivmedel medför en högre kostnad för transporter.
|
Vad beträffar de ökade kostnaderna för fordon som kan köra på alternativa drivmedel är de redan i dag relativt blygsamma för personbilar drivna med vätskeformiga drivmedel. Merkostnaden för en dieseldriven personbil som kan köra på RME är några tusen kronor.
|
Möjligheterna att resa och transportera gods mellan områden på ömse sidor om Saltsjö–Mälarsnittet försämras. Restiderna förlängs, trängseln ökar och näringslivets marknadspotential krymper.
|
Samtidigt ökar miljöbelastningen bl.a. till följd av ökad bränsleförbrukning.
|
Långsiktigt kan en utspridning av bebyggelsen väntas. Stora förbättringar kan åstadkommas med stöd av infrastrukturinvesteringar för att utveckla transportsystemet i riktning mot beredningens målbild vad gäller de tre första inriktningsmålen.
| 0
|
273
|
Orsak: “biltrafik”
|
Kommittén beräknar nettointäkterna av vägskatten till 1,6–2,8 miljarder kronor vid ett införande år 2021. Som beskrivits ovan förväntas vägskatten leda till en överflyttning av gods från vägtransporter till andra trafikslag.
|
Överflyttningen påverkar tillväxttakten i trafikarbetet på väg.
|
Överflyttningen leder samtidigt till bland annat minskade drivmedelsskatter, och något ökade ban- och farledsavgifter. Det är främst de uteblivna intäkterna från drivmedelsskatten som gör att nettointäkterna på fem års sikt blir lägre.
|
Hittills genomförda analyser visar att utsläppen av NOx i länet totalt sett minskar med en Östlig förbindelse. Minskningen uppstår trots att det totala trafikarbetet ökar.
|
Det beror på att trafik flyttas från korsningstäta gator med låga hastigheter och mycket start stopp, till leder med jämnare trafikflöde.
|
Även om minskningen totalt sett är liten, så är den emellertid påtaglig för vissa delar av länet som i Stockholms innerstad och inom Söderort. Här är det en kombination av minskat och jämnare trafikflöde.
| 2
|
274
|
Orsak: “biltrafik”
|
Trängseln kan öka på kringliggande vägnät som inte avgiftsbelagts. På lång sikt bedöms resmönstret att ändras och andra likvärdiga mål kommer att väljas.
|
Om avgift tas ut endast i högtrafik kommer huvudsakligen arbetsresor att påverkas.
|
Vissa kategorier av fordon kan bli aktuella att undanta från avgiftsplikt. Denna trafik skulle sannolikt öka.
|
• högre utsläpp av partiklar från bussar utan partikelfilter Den mest avgörande faktorn för kollektivtrafikens miljöpåverkan jämfört med biltrafikens är beläggningsgraden, dvs. ju fler resenärer man har i fordonen desto lägre blir miljöpåverkan per resenär.
|
Framför allt i större städer kan kollektivtrafiken bidra till att reducera miljöproblemen till följd av avgasutsläpp.
|
Eldriven kollektivtrafik ger inga utsläpp alls lokalt och ger också mindre utsläpp av växthusgaser. Dieseldrivna bussar ger fördelar i många avseenden men behöver förses med bästa reningsutrustning för att minska utsläppen av kväveoxider och partiklar.
| 0
|
275
|
Orsak: “biltrafik”
|
Den samlade ambitionen i länet har under lång tid varit att integrera särskilda persontransporter i den linjelagda kollektivtrafiken genom att i möjligaste mån anpassa fordon och trafikupplägg för personer med olika funktionsnedsättningar. I Kalmar län har bussresandet utvecklats positivt med en 50 procentig ökning i resandet under perioden 2008–2015.
|
Ökningen kan härledas till införandet av stråktrafik på de sträckor där många människor reser.
|
Stråktrafiken, både med buss och tåg, innebär att trafiken körs i taktfast tidtabell med samma avgångs- och ankomstminut oavsett klockslag och med relativt hög turtäthet, minst var 10: e minut i stadstrafik och var 30: e minut i expresstrafik.
|
En betydande trängsel, med en hastighetsnedsättning på mer än 35 %, förekommer exempelvis på ca 70 km av huvudvägnätet i Stockholms län. På nästan hälften av denna väglängd mer än fördubblas körtiden i högtrafiktid.
|
Dessa fördröjningar påverkar även busstrafiken negativt.
|
De största nedsättningarna av framkomligheten på vägnätet finns på de stora infarts- och genomfartslederna mot Stockholms innerstad, som Essingeleden och Centralbron, E4 och E18 norr om Stockholm samt E4 söder därom. Även på vissa andra riks- och länsvägsavsnitt råder oönskade hastighetsnedsättningar.
| 2
|
276
|
Orsak: “biltrafik”
|
Med kommitténs beräknade ökning av trafikarbetet på järnväg med 3,7 procent som en långsiktig följd av vägskatten skulle det betyda en ökning av intäkterna från banavgifterna med omkring 0,03 miljarder kronor (= 0,76 × 0,037).
|
Som sagts ovan kan vägskatten förväntas leda till en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.
|
En ökning av godstransporterna inom sjöfarten kan öka intäkterna från farledsavgiften. Kommittén antar att det finns viss kapacitet inom sjöfarten för att ta emot en ökad mängd gods, utan att öka mängden fartyg eller anlöp.
|
• Bilister har ökat sitt tågresande mest – minskat bilresande i vissa grupper. • Boende nära stationerna har ökat sitt resande mest.
|
• Ökad tillgänglighet har medfört ökad pendling.
|
Hur tillgängligheten påverkas av reshastigheten framgår också av figur 7.7. Daglig arbetspendling blir möjlig vid ca 1h restid med tåg.
| 0
|
277
|
Orsak: “biltrafik”
|
Till följd av befolkningstillväxten i städerna väljer allt fler att permanent bosätta sig längre ut från stadskärnorna eller i fritidshusområden. Dessa områden har ofta långa avstånd till service och bra kollektivtrafik, vilket ökar bilberoendet.
|
Utflyttningen får konsekvenser på hela vägnätet och påverkar vilken funktion den vägen får.
|
Statliga småvägar blir i praktiken lokalvägar i bostadsområden när tätortsgränserna flyttas utåt. Det innebär samtidigt att kraven utmed vägarna ökar, till exempel i form av nya gång- och cykelvägar, anslutningar, ledningsdragningar, busshållplatser, hastighetssänkningar m.m.
|
Detta bör dock inte hindra att man skapar förutsättningar för ett praktiskt system med särskilda parkeringsvillkor för viss nyttotrafik. Liksom boendeparkering måste dock nyttoparkering användas med försiktighet.
|
Alltför frikostiga nyttoparkeringsvillkor kan medföra stora trafikproblem och motverka syftet med nyttoparkeringen (a. prop.
|
s. 10). När det gällde den lagtekniska utformningen i KAL anfördes att avgifternas storlek är ett av de viktigaste styrmedlen i parkeringsplaneringen.
| 0
|
278
|
Orsak: “biltrafik”
|
Parkeringsplatser som anordnas av kommunen kan i nuläget nyttjas av såväl bilpoolsbilar som andra bilar. De parkeringsplatser som reserveras för delningsfordon kommer endast att kunna nyttjas av motorfordonspoolerna.
|
Detta innebär en restriktion som, bortsett från positiva miljöaspekter på bilanvändningen, kan medföra en effektivitetsförlust vad gäller nyttjandet av parkeringsytorna sammantaget.
|
Detta beror på att det är tänkbart att de för delningsfordon reserverade parkeringsplatserna inte nyttjas i samma utsträckning som innan de reserverades då alla bilar kunde nyttja dessa parkeringsplatser. Det finns därför en risk för att nyttjandegraden för de sammantagna ytorna för parkering minskar och kommunernas inkomster från parkeringsavgifter likaså.
|
I denna studie tittar vi huvudsakligen på långväga trafik och vi bedömer att det ålderdomliga utbudet av regional buss och lokal kollektivtrafik har minimal betydelse för resultaten. Biljettpriset på buss och tåg antogs realt oförändrat mellan 1997 och 2010, men för flyget antogs en real ökning av biljettpriset med 0,5 procent per år.
|
Kostnader och andra förutsättningar för biltrafiken påverkar naturligtvis också järnvägsresandet.
|
Personbilarnas genomsnittliga bränsleförbrukning antogs minska p.g.a. genomslaget av ACEA-överenskommelsen. Bensinpriset antogs dock vara realt oförändrat till år 2010.
| 2
|
279
|
Orsak: “biltrafik”
|
En betydande trängsel, med en hastighetsnedsättning på mer än 35 %, förekommer exempelvis på ca 70 km av huvudvägnätet i Stockholms län. På nästan hälften av denna väglängd mer än fördubblas körtiden i högtrafiktid.
|
Dessa fördröjningar påverkar även busstrafiken negativt.
|
De största nedsättningarna av framkomligheten på vägnätet finns på de stora infarts- och genomfartslederna mot Stockholms innerstad, som Essingeleden och Centralbron, E4 och E18 norr om Stockholm samt E4 söder därom. Även på vissa andra riks- och länsvägsavsnitt råder oönskade hastighetsnedsättningar.
|
Trängseln och den dåliga tillgängligheten är också ett allvarligt hinder för näringslivets utveckling genom ökade kostnader och försämrad transportkvalitet, bl.a. genom ökad tidsåtgång och dålig tidshållning. Även mindre olyckor eller störningar kan få stora konsekvenser beroende på den kapacitetsbrist som råder i trafiksystemen.
|
Intrångseffekter orsakade av befintlig infrastruktur är ett problem som påverkar stadsmiljön.
|
Dessa trafikförhållanden påverkar inte bara Stockholmsregionen negativt utan även Mälardalen i övrigt, övriga delar av landet samt kontakterna med utlandet. Exempelvis begränsar kapacitetsbristerna i järnvägssystemet möjligheterna till tät tågtrafik mellan Stockholm och stora delar av övriga Mälardalen och mellan Arlanda och Mälardalen.
| 1
|
280
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Bland annat är plast ett lätt, billigt och väldigt användbart material. Plasten har på många sätt bidragit till ett bättre liv för många människor och den är i dag en självklar del av vår vardag.
|
Plasten orsakar dock också stora problem för vår miljö.
|
Plastproduktionen tog fart på 1950-talet och sedan dess har plastens betydelse för ekonomin ökat konstant. Plast används som material i en lång rad produkter i alltifrån bilar till förpackningar.
|
Klimatutsläppen blir 14 400 ton koldioxidekvivalenter lägre med förslaget jämfört med nollalternativet. En stor del av denna utsläppsminskning sker utomlands.
|
Förslaget påverkar därutöver många fler utsläpp än klimatgaser.
|
Många som inte äger bil och går med i bilpool ökar sitt bilresande något eftersom de får bättre tillgång till bil, men det kompenseras av att personer som tidigare ägt bil och går med i bilpool minskar sitt bilresande betydligt mer.
| 2
|
281
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Sammanfattningsvis saknas det fortfarande bevis för vad det är för egenskaper hos partiklarna som är dominerande orsak till de hälsoeffekter man kunnat konstatera och vilka mekanismer som är verksamma. Sammanfattning – partiklar och hälsoeffekter
|
• Partiklar i omgivningsluften orsakar sjuklighet och för tidig död vid de halter som förekommer i svenska tätorter.
|
• Det är främst de fina partiklarna (hälsa, men det betyder inte att de grövre (PM–PM) är ofarliga. • Det är inte klarlagt vilka egenskaper det är hos partiklarna som orsakar effekterna eller vilka mekanismer som är verksamma.
|
Ny bebyggelse medför ofta krav på statlig infrastruktur. Om Trafikverket inte involveras i större byggprojekt, finns risk för att ny bebyggelse tillkommer på ett sätt som det allmänna vägnätet inte är dimensionerat för.
|
Det skulle kunna påverka mängden transporter och trafiksäkerheten på ett olämpligt sätt.
|
Inom områden som inte omfattas av detaljplan är kraven på bygglov enligt gällande rätt lägre, dvs. färre åtgärder kräver bygglov än vad som gäller inom planlagda områden. Detta medför att bygglovsfria byggnader kan tillkomma på olämpliga platser.
| 0
|
282
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Förekomsten av astmabesvär bland barn är 6–8 procent och det har uppskattats att ungefär hälften av förekomsten kan förklaras med faktorer i inomhusmiljön, främst exponering för tobaksrök, pälsdjur samt bristfällig ventilation. Passiv rökning
|
Den från hälsosynpunkt mest betydande luftföroreningen i inomhusluft är miljötobaksrök, som orsakar så kallad passiv rökning.
|
I röken finns flera tusen olika ämnen, varav många är kända som potent hälsofarliga. Bland annat finns i tobaksröken formaldehyd, bensen, kolmonoxid och ett stort antal olika kolväten.
|
En effekt är intern om aktörerna (operatörerna, resenärerna, speditörerna, varuägarna) i sina beslut om att företa en resa eller transport har anledning att ta hänsyn till att de ger upphov till dessa effekter. Om effekterna inte beaktas är de externa.
|
De negativa externa effekter som trafik kan resultera i är luftföroreningar, trafikolyckor, buller och trängsel knapphet som påverkar andra negativt både i och utanför trafiksystemet.
|
Även det slitage på och den deformation av infrastrukturen som trafiken ger upphov till är extern ur trafikantens eller transportörens synvinkel, om utnyttjandet inte är prissatt utifrån marginalkostnaderna. Förekomsten av externa effekter utgör en form av marknadsmisslyckande som innebär att resurserna inte har allokerats optimalt.
| 2
|
283
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
En viktig fråga är hur man i den fysiska planeringen enligt PBL skall hantera störningar från olika källor i förhållande till en miljökvalitetsnorm. Bör det finnas möjlighet att släppa fram verksamhet som i sig kan leda till ökade störningar, under förutsättning att störningarna på annat sätt minskar genom att kompenserande åtgärder vidtas?
|
Ett exempel är om en kommun på grund av stor efterfrågan på bostäder vill planera för ett nytt bostadsområde som kommer att generera trafik med utsläpp till luften av ett ämne som regleras i en miljökvalitetsnorm och det kan antas att utsläppen medverkar till att normen överträds.
|
En kompenserande åtgärd kan vara att nya vägar i en annan del av kommunen leder bort trafik som annars skulle ge störningar inom det område som omfattas av miljökvalitetsnormen. En annan åtgärd kan vara att styra trafikflödet inom det befintliga vägnätet, t.ex. så att kollektivtrafik gynnas påtagligt medan privatbilismen missgynnas.
|
Genom rötning ändras dessutom gödselns kvalitet som växtnäringsresurs genom att en större andel av kvävet blir direkt växttillgängligt. Detta kan leda till minskad risk för nitratläckage till vatten om spridning sker i växande gröda med bra spridningsteknik, jämfört med användning av orötad gödsel med mindre andel växttillgängligt kväve.
|
Å andra sidan kan detta också leda till ökad risk för emissioner av ammoniak till luft om spridning sker under ogynnsamma förhållanden och med dålig spridningsteknik.
|
• Regionala aspekter Djurproduktion som t.ex. mjölk- och köttdjursproduktion sker till stor del i skogs- och mellanbygder, men även till viss del i slättbygder.
| 2
|
284
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Skogsindustrin är beroende av ett kontinuerligt virkesflöde. Minskad förekomst av stabil tjäle vintertid och ökad nederbörd under vinterhalvåret kommer sannolikt att försvåra drivning, dvs. avverkning och uttransport till bilväg, av virke under denna tid på året.
|
Körning över fuktiga marker leder också till körskador och ökar utlakningen av organiska ämnen, sediment och kvicksilver.
|
Detta kan medföra skador på den biologiska mångfalden i avrinnande vatten, se Bilaga B 18. Upprepade och längre tjällossningsperioder riskerar också öka framkomlighetsproblemen på skogsbilvägar och allmänna vägar vintertid.
|
Samtidigt är utsläppen av kväveoxider och partiklar från en bensinbil bara 50 procent respektive 20 procent av dieselbilens. Koldioxid, kolväten, kväveoxider och partiklar ger upphov till olika negativa miljöeffekter.
|
Koldioxidutsläppen leder till klimatförändringar.
|
Kolväteutsläpp leder till bland annat cancer och till att marknära ozon bildas, som in sin tur påverkar människors hälsa och växtligheten. Kväveoxidutsläpp leder bland annat till försurning och luftvägssjukdomar.
| 1
|
285
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Koldioxid är en växthusgas med lång uppehållstid i atmosfären. I och med att flygets utsläpp sker på hög höjd i atmosfären bidrar även andra ämnen till att flygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som bara utsläppen av koldioxid.
|
Flyget orsakar även buller och utsläpp av svaveloxid och kväveoxid.
|
Detta omfattas inte av utredningen och beskrivs därmed inte närmare. Även utsläpp kopplat till flygresan, så som drift av flygplats, produktion av flygplan med mera har utelämnats.
|
Sammanfattningsvis saknas det fortfarande bevis för vad det är för egenskaper hos partiklarna som är dominerande orsak till de hälsoeffekter man kunnat konstatera och vilka mekanismer som är verksamma. Sammanfattning – partiklar och hälsoeffekter
|
• Partiklar i omgivningsluften orsakar sjuklighet och för tidig död vid de halter som förekommer i svenska tätorter.
|
• Det är främst de fina partiklarna (hälsa, men det betyder inte att de grövre (PM–PM) är ofarliga. • Det är inte klarlagt vilka egenskaper det är hos partiklarna som orsakar effekterna eller vilka mekanismer som är verksamma.
| 1
|
286
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
En och samma persons uppfattning kan också variera beroende på vilken friluftsaktivitet som personen för tillfället ägnar sig åt. Klart är dock att det finns konfliktytor mellan å ena sidan det traditionella rörliga friluftslivet i form av turåkning på skidor och å andra sidan snöskoterkörning.
|
Terrängkörning kan påverka andras friluftsupplevelse genom buller och avgaser, men även genom att landskapet förändras av körspår och markslitage.
|
Skador kan uppstå på vandringsleder och ge försämrad tillgänglighet. Det bör nämnas att terrängkörning för många innebär positiva upplevelser när det gäller friluftsliv.
|
Utredningen föreslår därför ett stadsmiljömål om att ökningen i persontransportresandet i tätorter ska tas i kollektivtrafik, cykel och gång så att biltrafiken kan minska. Samtidigt behöver också godstransporterna i staden samordnas bättre.
|
Hur mycket biltrafiken behöver minska beror på vilken målsättningen är vad gäller klimatmålen.
|
I kapitel 13 visas en åtgärdspotential i samhällsåtgärder m.m. som gör att biltrafiken nationellt kan minska med upp till 21 procent och lastbilstrafiken med upp till 13 procent jämfört med 2010 års nivå. Det motsvarar ungefär de potentialer som Trafikverket redovisat i underlag till Färdplan 2050.
| 1
|
287
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Koldioxid är en växthusgas med lång uppehållstid i atmosfären. I och med att flygets utsläpp sker på hög höjd i atmosfären bidrar även andra ämnen till att flygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som bara utsläppen av koldioxid.
|
Flyget orsakar även buller och utsläpp av svaveloxid och kväveoxid.
|
Detta omfattas inte av utredningen och beskrivs därmed inte närmare. Även utsläpp kopplat till flygresan, så som drift av flygplats, produktion av flygplan med mera har utelämnats.
|
Förekomsten av astmabesvär bland barn är 6–8 procent och det har uppskattats att ungefär hälften av förekomsten kan förklaras med faktorer i inomhusmiljön, främst exponering för tobaksrök, pälsdjur samt bristfällig ventilation. Passiv rökning
|
Den från hälsosynpunkt mest betydande luftföroreningen i inomhusluft är miljötobaksrök, som orsakar så kallad passiv rökning.
|
I röken finns flera tusen olika ämnen, varav många är kända som potent hälsofarliga. Bland annat finns i tobaksröken formaldehyd, bensen, kolmonoxid och ett stort antal olika kolväten.
| 1
|
288
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Möjligheterna att resa och transportera gods mellan områden på ömse sidor om Saltsjö–Mälarsnittet försämras. Restiderna förlängs, trängseln ökar och näringslivets marknadspotential krymper.
|
Samtidigt ökar miljöbelastningen bl.a. till följd av ökad bränsleförbrukning.
|
Långsiktigt kan en utspridning av bebyggelsen väntas. Stora förbättringar kan åstadkommas med stöd av infrastrukturinvesteringar för att utveckla transportsystemet i riktning mot beredningens målbild vad gäller de tre första inriktningsmålen.
|
1997/98:145). Naturvårdsverket har tillsammans med trafikverken tagit ansvar för samordningen av arbetet med de etappmål som avser människors hälsa, kretsloppsanpassning samt påverkan på natur- och kulturmiljö m.m. Tre arbetsgrupper har tagit fram underlag för dessa tre områden.
|
Hälsogruppen anger långsiktiga ambitionsnivåer för målet om trafikens hälsoeffekter där utgångspunkten är en nolleffektambition som innebär att inga hälsoförluster ska förekomma på grund av luftföroreningar.
|
Gruppen redovisar en uppsättning uppdaterade och icke närmare avvägda etappmål för åren 2005/2010. Arbetsgruppen för transportsystemets påverkan på natur- och kulturmiljön m.m. och i viss mån även gruppen för kretsloppsanpassning har sökt kriterier för vad som på sikt skulle motsvara krav på ett miljömärkt transportsystem.
| 0
|
289
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Överskridanden kommer sannolikt att finnas främst i Stockholms innerstad och på de stora infarterna till Stockholm. Vägtrafiken bidrar i dag med drygt procent av de totala utsläppen av kvävedioxid i Stockholms län.
|
Halten av föroreningar beror på flera faktorer, exempelvis trafikvolymen, bilparkens ålder, körrytm och andelen tung trafik.
|
Den tunga trafiken svarar för närmare hälften av vägtrafikens kväveoxidutsläpp trots att den endast står för drygt procent av trafikarbetet. Den tunga trafiken står även för en stor andel av partikelutsläppet.
|
Automatiserade fordon kommer att förändra behovet av parkering och påverka hur parkeringsanläggningar utformas. Om parkering är dyrt och drivmedel är billigt kanske de överhuvudtaget inte parkerar utan fortsätter att köra omkring dygnet runt.
|
Detta kan i sin tur leda till ökad trängsel.
|
För att komma till rätta med en sådan situation skulle till exempel ändrad prissättning för användandet av väg eller gata vara en möjlig lösning. Ett av de tidigaste användningsområdena för automatiserade fordon kommer att vara personbilar som kan parkera på egen hand och där den fysiske föraren står utanför och övervakar parkeringen med hjälp av till exempel en app i en mobiltelefon.
| 1
|
290
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Vi ska enligt direktiven analysera och lämna förslag på ett förändrat reseavdragssystem som bättre än nuvarande system gynnar resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar samt bidrar till klimatmålet för transportsektorn 2030. Innan vi redogör för våra bedömningar i denna del vill vi sätta reseavdraget i ett bredare sammanhang.
|
Det finns en rad styrmedel som påverkar utsläppen i transportsektorn.
|
Dels miljö- och klimatpolitiska styrmedel med det uttalade syftet att styra mot minskade utsläpp. Dels styrmedel på andra politikområden som indirekt påverkar utsläppen, t.ex. dagens reseavdrag.
|
Med allt fler människor i städerna påverkas trafiksystemet och kraven ökar på att utforma nya lösningar för effektiva transporter. Fordon tar stor plats i en stad, både när de står stilla och när de förflyttar sig.
|
Dagens trafik i städer medför bland annat problem med utsläpp, buller, trängsel, barriäreffekter och ökade pendlingsavstånd.
|
Uppkopplade, delade och automatiserade fordon kan komma att påverka utformningen av stadsmiljön i framtidens städer. Automatiserade fordon behöver exempelvis inte parkeringsplatser vid bostäder eller arbetsplatser utan kan köra iväg och parkera på egen hand utanför stadskärnan eller användas av andra.
| 5
|
291
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Koldioxid är en växthusgas med lång uppehållstid i atmosfären. I och med att flygets utsläpp sker på hög höjd i atmosfären bidrar även andra ämnen till att flygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som bara utsläppen av koldioxid.
|
Flyget orsakar även buller och utsläpp av svaveloxid och kväveoxid.
|
Detta omfattas inte av utredningen och beskrivs därmed inte närmare. Även utsläpp kopplat till flygresan, så som drift av flygplats, produktion av flygplan med mera har utelämnats.
|
Kväveoxidutsläppen är beroende på bränsle, typ av förbränningsanläggning och vidtagna åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider. Stoftutsläppen varierar beroende på bränsle och reningsutrustning.
|
Utsläppen av lätta kolväten (NMVOC) beror på bränsle och till en stor del på förbränning.
|
Till exempel ger småskalig vedeldning mycket höga utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Tyngre kolväten varierar troligtvis på motsvarande sätt som VOC.
| 3
|
292
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Man kan förvänta sig att efterfrågan ökar i centrala områden respektive minskar i periferin. Resultatet är avhängigt bl.a. avgiftssystemets exakta utformning och stadens lokaliserings- och infrastruktur innan avgifter införs.
|
Trängselavgifter i Stockholms innerstad bedöms att på lång sikt påverka lokaliseringen av arbetsplatser.
|
Antalet arbetsplatser inom det avgiftsbelagda området beräknas minska med ca 3 %, de närmast utanför ökar med 4 % och de mer perifera delarna av regionen ökar med knappt 1 %. Trängselavgifters inverkan på företagens lokalisering är jämfört med andra lokaliseringsfaktorer, relativt liten.
|
Med allt fler människor i städerna påverkas trafiksystemet och kraven ökar på att utforma nya lösningar för effektiva transporter. Fordon tar stor plats i en stad, både när de står stilla och när de förflyttar sig.
|
Dagens trafik i städer medför bland annat problem med utsläpp, buller, trängsel, barriäreffekter och ökade pendlingsavstånd.
|
Uppkopplade, delade och automatiserade fordon kan komma att påverka utformningen av stadsmiljön i framtidens städer. Automatiserade fordon behöver exempelvis inte parkeringsplatser vid bostäder eller arbetsplatser utan kan köra iväg och parkera på egen hand utanför stadskärnan eller användas av andra.
| 2
|
293
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Förekomsten av astmabesvär bland barn är 6–8 procent och det har uppskattats att ungefär hälften av förekomsten kan förklaras med faktorer i inomhusmiljön, främst exponering för tobaksrök, pälsdjur samt bristfällig ventilation. Passiv rökning
|
Den från hälsosynpunkt mest betydande luftföroreningen i inomhusluft är miljötobaksrök, som orsakar så kallad passiv rökning.
|
I röken finns flera tusen olika ämnen, varav många är kända som potent hälsofarliga. Bland annat finns i tobaksröken formaldehyd, bensen, kolmonoxid och ett stort antal olika kolväten.
|
Automatiserade fordon kommer att förändra behovet av parkering och påverka hur parkeringsanläggningar utformas. Om parkering är dyrt och drivmedel är billigt kanske de överhuvudtaget inte parkerar utan fortsätter att köra omkring dygnet runt.
|
Detta kan i sin tur leda till ökad trängsel.
|
För att komma till rätta med en sådan situation skulle till exempel ändrad prissättning för användandet av väg eller gata vara en möjlig lösning. Ett av de tidigaste användningsområdena för automatiserade fordon kommer att vara personbilar som kan parkera på egen hand och där den fysiske föraren står utanför och övervakar parkeringen med hjälp av till exempel en app i en mobiltelefon.
| 0
|
294
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Slutsatser av rapporten: • Dieselbilar ger mer luftvägssjukdomar och ett större bidrag till försurningen, men de leder troligen inte till fler cancerfall än bensinbilar.
|
• Bensinbilar ger större bidrag till växthuseffekten och förorsakar mer ozonbildning än dieselbilar.
|
• Moderna bilar är avsevärt renare än äldre bilar oavsett om det är bensin- eller dieselbilar. Analysen behandlar framför allt nyare personbilar.
|
Ett annat skäl är att flyget av naturliga skäl har mycket höga säkerhetskrav vilket gör att det tar tid att t.ex. godkänna nya drivmedel. Ett tredje skäl är att cirka hälften av klimatpåverkan från flyget inte beror på den koldioxid som bildas vid användning av det fossila flygbränslet.
|
Den övriga klimatpåverkan beror främst på utsläpp av kväveoxider, kolväten, sot och vattenånga på hög höjd.
|
Cirka hälften av klimatpåverkan skulle således kvarstå även om man går över helt till biobränsle. Ytterligare en svårighet som flyget har att hantera är den snabba ökningen av flygresor.
| 1
|
295
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Utredningens förslag kan förväntas bidra till minskad bilanvändning och minskade körsträckor och därigenom till minskade luftföroreningar. Trafikens utsläpp är ofta större vid stora befolkningscentrum och i kvartersbebyggelse blandas luften om långsamt.
|
Utsläppen från trafiken beror också på olika körförhållanden.
|
Utsläppen från trafiken har visserligen minskat kraftigt sedan 1990-talet, men halterna av luftföroreningar som partiklar, kvävedioxid och marknära ozon är fortfarande oacceptabelt höga på många platser. Avgaser från förbränningsmotorer innehåller ämnen som bidrar till luftföroreningar.
|
Många luftföroreningar påverkar den hastighet med vilken olika material t.ex. byggnader och konstruktionsmaterial, betong och metaller, men också plaster, tyger och färger, bryts ner. För vissa material har man lyckats fastställa dos-effektfunktioner, vilket gör det möjligt att beräkna kostnaderna för skadorna liksom kostnadsnyttan av minskade utsläpp.
|
Det tycks dock som om materialskadorna i tätorterna förorsakas av blandningen av föroreningar.
|
Någon absolut värde på de materialskador som luftföroreningarna förorsakar har inte fastställts, men summan anses vara tillräckligt stor för att motsvara större delen av de nödvändiga kostnaderna för att minska föroreningarna. Vegetationsskador
| 1
|
296
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Utredningen föreslår därför ett stadsmiljömål om att ökningen i persontransportresandet i tätorter ska tas i kollektivtrafik, cykel och gång så att biltrafiken kan minska. Samtidigt behöver också godstransporterna i staden samordnas bättre.
|
Hur mycket biltrafiken behöver minska beror på vilken målsättningen är vad gäller klimatmålen.
|
I kapitel 13 visas en åtgärdspotential i samhällsåtgärder m.m. som gör att biltrafiken nationellt kan minska med upp till 21 procent och lastbilstrafiken med upp till 13 procent jämfört med 2010 års nivå. Det motsvarar ungefär de potentialer som Trafikverket redovisat i underlag till Färdplan 2050.
|
Förslaget skulle kunna leda till att antalet privata transporter till ÅVC: erna minskar. Förslaget skulle även kunna leda till viss rationalisering av transporter av grovavfall och på så sätt minska påverkan på miljön.
|
Det skulle också kunna leda till att antalet transporter sker med större och tyngre bilar och eventuellt ökad miljöbelastning.
|
Genom att avfallshierarkin avgör hur grovavfallet ska behandlas är risken liten att förslaget resulterar i en sämre hantering av grovavfallet. Som nämnts ovan gör förslaget det lättare för företag som vill arbeta med återanvändning av produkter.
| 0
|
297
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Automatiserade fordon kommer att förändra behovet av parkering och påverka hur parkeringsanläggningar utformas. Om parkering är dyrt och drivmedel är billigt kanske de överhuvudtaget inte parkerar utan fortsätter att köra omkring dygnet runt.
|
Detta kan i sin tur leda till ökad trängsel.
|
För att komma till rätta med en sådan situation skulle till exempel ändrad prissättning för användandet av väg eller gata vara en möjlig lösning. Ett av de tidigaste användningsområdena för automatiserade fordon kommer att vara personbilar som kan parkera på egen hand och där den fysiske föraren står utanför och övervakar parkeringen med hjälp av till exempel en app i en mobiltelefon.
|
en avgift som tas ut för att täcka en medlemsstats kostnader för uppförande, underhåll, drift och utveckling av infrastruktur, bb) avgift för externa kostnader: en avgift som tas ut för att täcka en medlemsstats kostnader till följd av trafikrelaterade luftföroreningar och eller trafikrelaterat buller, bc) kostnad för trafikrelaterad luftförorening:
|
kostnad för de skador som uppstår till följd av utsläpp av partiklar och av ozonbildande ämnen, såsom kväveoxid och flyktiga organiska föreningar, i samband med ett fordons drift, bd) kostnad för trafikrelaterat buller:
|
kostnad för de skador som uppstår till följd av buller från ett fordon eller från växelverkan mellan fordonet och vägytan, be) viktad genomsnittlig infrastrukturavgift: de sammanlagda intäkterna från en infrastrukturavgift under en viss period dividerade med antalet körda fordonskilometer på det vägavsnitt som avgiften omfattar under den perioden, bf) viktad genomsnittlig avgift för externa kostnader:
| 2
|
298
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
För kvävedioxid, vilken till stor del har sitt ursprung i trafikutsläpp föreligger ingen signifikant skillnad i halter mellan CEE och EU. Det är sannolikt snarare så att halten av kvävedioxid är något högre inom EU, till följd av mer omfattande biltrafik.
|
Utsläppen och halterna av kvävedioxid har dessutom stigit i flera CEE-städer efter 1990 till följd av att trafiken ökat.
|
Försurningen är ett av de största miljöproblemen i norra Europa.
|
Genom rötning ändras dessutom gödselns kvalitet som växtnäringsresurs genom att en större andel av kvävet blir direkt växttillgängligt. Detta kan leda till minskad risk för nitratläckage till vatten om spridning sker i växande gröda med bra spridningsteknik, jämfört med användning av orötad gödsel med mindre andel växttillgängligt kväve.
|
Å andra sidan kan detta också leda till ökad risk för emissioner av ammoniak till luft om spridning sker under ogynnsamma förhållanden och med dålig spridningsteknik.
|
• Regionala aspekter Djurproduktion som t.ex. mjölk- och köttdjursproduktion sker till stor del i skogs- och mellanbygder, men även till viss del i slättbygder.
| 4
|
299
|
Orsak: “biltrafik”, Verkan: “luftförorening”
|
Förekomsten av astmabesvär bland barn är 6–8 procent och det har uppskattats att ungefär hälften av förekomsten kan förklaras med faktorer i inomhusmiljön, främst exponering för tobaksrök, pälsdjur samt bristfällig ventilation. Passiv rökning
|
Den från hälsosynpunkt mest betydande luftföroreningen i inomhusluft är miljötobaksrök, som orsakar så kallad passiv rökning.
|
I röken finns flera tusen olika ämnen, varav många är kända som potent hälsofarliga. Bland annat finns i tobaksröken formaldehyd, bensen, kolmonoxid och ett stort antal olika kolväten.
|
I vårt dagliga liv tar vi risker därför att den förväntade nyttan med en viss teknikanvändning överstiger den eventuella risken för skada. Att använda en bil har exempelvis fördelar eftersom det innebär att transporten går snabbare och smidigare.
|
Samtidigt uppstår även nackdelar av användandet på grund av ökade miljöutsläpp, trängsel och risk för trafikolyckor.
|
Det gäller alltså vid en kriminalisering att avväga fördelar och nackdelar med en viss teknik samt att vidta olika skyddsåtgärder, exempelvis för att minimera riskerna för dödsfall och allvarliga personskador. Fordonstrafik har hittills varit en förhållandevis farlig teknik, men ändå en av samhället tillåten teknik.
| 0
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.